Jag fick som barn lära mig att naturen är en trygg plats att vara på. Mina föräldrar slappnade av och mådde bra i naturen och då mådde jag också bra. Den grundläggande tilliten har jag med mig när jag idag söker mig ut i naturen för att tanka hem livsnödvändigheter.
Anknytningsteorin används inom psykologin för att förstå hur vi tidigt som barn knyter an till våra föräldrar för att få närhet, bli lugnade och känna trygghet. Så utvecklas en stabil grundtrygghet, en bas att utgå ifrån när vi ska utforska världen och få den begriplig.
På nittiotalet, när mina barn fortfarande var små, läste jag den inspirerande boken Kontinuumbegreppet (The Continuum Concept) av forskaren och läkaren Jean Liedloff. Hon studerade urfolk i Sydamerikas djungel, där barn aldrig lämnades ensamma utan var i ständig samvaro med föräldrar och syskon. Det som förvånade henne mest var att barnen så gott som aldrig skrek. Liedloff beskriver ett folk som har en trygg anknytning både till varandra och till naturen.
Är kontakten med naturen verkligen livsnödvändig?
Ja, forskarna är överens, kontakt med naturen är nödvändigt för att må bra. Ingen borde ha längre än 300 meter till någon form av natur konstaterar Folkhälsomyndigheten. Ju mer av tillgänglig natur desto bättre mår vi.
I Oxford textbook of nature and public health, en färsk publikation från det högt ansedda universitetet, kan man läsa:
Naturkontakt erbjuder häpnadsväckande brett spektrum av vinster för människors välbefinnande, från förbättrad hälsa vid födseln till minskad fetma, lindring av depression och ökad livslängd. Massan av relevant forskning växer snabbt.
Forskarna verkar överens om att det är vårt ursprung, alla de 200 000 – 300 000 år vi levt i naturen – eller mer om vi räknar med Homo sapiens förflutna som däggdjur – som gör att vi mår bra av naturen. Hypotesen är att genom det naturliga urvalet har vår hjärna och våra sinnesorgan utvecklats för ett liv i natur som skog, savann eller kustlandskap. När vi är uppmärksamma med alla våra sinnen på företeelser i naturen så har det ökat våra chanser att fortleva som art. Lika viktigt för vår överlevnad var att vi fick återhämtning i naturen, att vi kunde finna en trygg plats att vila på. Vi mår bra av att vistas i naturen eftersom naturen har hjälpt oss att överleva.
Det är en mycket kort tid som mänskligheten har tillbringat i städer och en mikroskopisk tid som vi levt våra digitala liv. Vi har en fantastisk hjärna men som till stora delar är utrustad för en helt annan miljö, den har helt enkelt inte hängt med i den här utvecklingen. När vi är i ful bullrig urban miljö, som en trafikerad gatukorsning eller gigantiskt köpcentra ”stänger vi av” för att stå ut, men kroppen reagerar med stresspåslag. Vi anpassar oss hyggligt men när vi tänjer oss för mycket så slår det tillbaka och vi riskerar att bli sjuka av stress, drabbas av ångest eller känna oss uppgivna och deprimerade.
Frisk av naturen
När vi får återknyta kontakt med naturen, vilket ur ett evolutionärt perspektiv är människans normaltillstånd, uppstår en känsla av att komma hem igen och vi kan därför erfara ett lugn, enligt Stress Reduction Theory, den psykoevolutionära teorin. Naturen ger oss än idag en möjlighet till återhämtning, forskarna talar om naturens restorativa effekter. Stressen går ner, blodtryck och puls sjunker och immunförsvaret stärks.
Den japanska forskaren Dr Qing Li har studerat trädens påverkan på vår hälsa och utifrån sina studier utvecklat skogsbad och natur- och skogsterapi (Shinrin yoku). När vi slappnar av och tar in naturen med öppna sinnen som ett skogsbad innebär så förbättras både vår hälsa och vårt humör. Förbättringar i immunförsvaret märks en månad efter en weekend i skog och enbart 30 minuter i en skog ger positiva effekter på stressnivå, blodtryck och puls.
På den ökända fängelseön Rikers Island utanför New York pågår sen 30 år ett projekt med trädgårdsarbete för fångar. Resultatet visar på en ökad villighet att kommunicera öppet och fredligt, utan våld. Fångarna som deltagit i projektet har mindre återfallsrisk än de andra fångarna, troligtvis för att de har lättare att få arbete och har bättre psykisk och fysisk hälsa. Det finns vetenskapligt stöd även från japansk forskning att vistelse i natur gör att vi blir mindre aggressiva och mer vänligt sinnade.
Det finns flera studier som visar på att människor som bor i gröna stadsmiljöer är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt- kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.
En välkänd svensk studie visar på att du tillfrisknar snabbare om du vistas i sjukhusmiljö med utsikt mot grönska jämfört med en tegelvägg.
Människor väljer gärna att bo nära vatten och det tycks göra oss lyckligare. Det har hittills inte gjorts så mycket studier på varför men forskning pågår bland annat på Karolinska Institutet. Ur ett evolutionärt perspektiv går det att förstå, att människan alltid varit beroende av närhet till vatten för sin överlevnad, så vi söker oss gärna dit.
Barn som föds och växer upp i område med tillgång till grönska har mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet.
Förskolebarn med tillgång till rymliga, gröna och varierande utemiljöer får bättre koncentration, nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner.
Bröstcanceropererade kvinnor klarar sin behandling bättre om de vistas regelbundet i naturen.
En studie visar på att naturvistelse lindrar smärta, gör det lättare att andas och släppa fram känslor. Naturen hjälper oss att hantera rädslan för döden. För många svenskar verkar kyrkan och religion bytts ut mot att söka sig ut i naturen, en tro på naturens helande kraft.
Teorier finns om att vi blir både lugnade och stimulerade av naturens regelbundna oregelbundenhet, så kallade fraktalmönster. Att fågelkvitter och ljud från porlande bäckar eller böljande havsvågor verkar terapeutiskt. Att det är doftämnen från träd, fytoncider som stärker vårt immunförsvar genom förhöjd aktivitet av NK-celler. När vi påtar i jorden tillgodogör vi oss stärkande mikrober.
Dessa olika teorier har någon form av koppling till den psykoevolutionära teorin, att vistelse i naturen med alla olika sinnesintryck skapar en djup igenkänning som har både lugnande och stärkande effekt på oss. Som att komma hem.
Förundranseffekten på välbefinnandet
Attention Restoration Theory, som forskarparet Kaplan lade fram i slutet av 80-talet visar på att vi mår bra av den mjuka fascination som naturens skönhet väcker i oss. En slags kravlös uppmärksamhet som gör att vi kommer bort från hjärnans standardläge som tenderar att generera självcentrerade tankar, oro och ältande. Läs gärna mer om detta i mina tidigare blogginlägg Mindfulness i naturen, del 1 och 2.
Även nyare forskning inom positiv psykologi visar på hur betydelsefull förundran är för vårt välbefinnande. Förundran över naturen, vare sig vi tror på en gudomlig skapelse eller på evolutionen, är på djupet kopplat till vår existens och ger oss ett uppfriskande perspektiv på oss själva. Vi blir mindre viktiga och egot får krypa tillbaka för något viktigare, en känsla av att höra till ett större sammanhang. Tiden står still och vi blir mindre otåliga. När vi är självtillräckliga eller känner oss överlägsna så tappar vi förmågan att förundras. Inom mindfulness talar vi om betydelsen av ”beginners mind”, jämför gärna med ett barns öppna nyfikna sinne. Förundran över naturens skönhet och magi har en kreativitetshöjande effekt på oss. En studie visade på deltagare på en fyradagars mindful vandring i natur höjde sin problemlösande kapacitet med 50 procent.
För personer med posttraumatisk stress kan förundranseffekten sänka stress och oro med 20-30 procent. Ett tillstånd av förundran minskar nivåer av stresshormonet kortisol och höjer nivåer av dopamin. Känslor och tillstånd som förundran, glädje, livsnöjdhet, kärlek och medkänsla verkar antiinflammatoriskt genom att minska inflammatoriska budbärare, cytokiner. Allra störst effekt hade just förundran.
Naturupplevelser verkar ha en läkande och helande kraft på individer med anknytningstrauma. Att knyta an till naturen kan läka sår, från tidig barndom och de kriser och svårigheter vi drabbas av senare i livet. Detta skrev jag om i mina tidigare blogginlägg.
Komma bort från tankarnas tyranni
När du övar mindfulness blir du medveten om hur tankar tänker sig själva och hur lätt de kidnappar dig och tar dig bort från här & nu – upplevelsen. Tankar tenderar att handla om mig och mitt liv, ofta om dåtid och framtid. Inte sällan drar tankarna åt det negativa hållet och vi tenderar att tro på våra tankar som sanningar. Om vi ska fördjupa kontakten med naturen och ta större del av dess hälsobringande effekter så behöver vi vara mer närvarande i nuet. När vi låter oss förundras av naturen med alla våra sinnen så får vi hjälp att komma bort från tankarnas tyranni, de som annars står i vägen för här & nu-upplevelsen.
När vi har för mycket omkring oss i livet så riskerar vi att missa alla möjligheter att förundras. Vi hamnar i göranden och kan få svårt att bara vara, vi har drabbats av bråttom-sjuka. Känslan av stress och otillräcklighet gör att vi ser oss nödgade att vara tidseffektiva. Det kan också bli mer som en ovana eller ett beroende, som utvecklats av ständiga intryck och stimuli, som gör att vi får abstinens om vi ska ta det lugnt i naturen. Vi blir då lätt rastlösa och får svårt att motstå impulser som att plocka fram mobilen, kanske fota och lägga upp den perfekta naturbilden på sociala medier. Ett effektivt sätt att ta udden av den magiska stunden men det är lätt att förstå varför vi hamnar där.
Fler och fler svenskar lider av stress och utmattning
Forskare vid Alnarps Lantbruksuniversitet, SLU har jämfört hur patienter mått tre år efter att de behandlats för utmattningssyndrom. Det visade sig att de som erbjudits Grön rehab har lägre sjukvårdskostnader än andra terapiformer och de har i högre utsträckning kommit i gång med någon form av verksamhet eller arbete.
Grön rehab, Skogsbad, Natur-och skogsterapi och Mindfulness i naturen med utbildad guide är exempel på alternativa metoder som kan hjälpa oss att skapa, återknyta eller fördjupa kontakten med både oss själva och naturen. För att känna oss hela och må bra.
Sjukvården måste tänka utanför boxen
Det finns alltså färdiga alternativa behandlingsformer med inriktning mot naturen, redo att tillämpas i större utsträckning. Men då måste sjukvården tänka utanför boxen, som några forskare skrev i Dagens medicin (2020/06/05). Det är dags att börja skriva ut Natur på recept!
Hoppas du får många magiska stunder i naturen den här sommaren!
Med kärlek till livet och allt levande
/Beatrice Blidner är leg. fysioterapeut, mindfulnessinstruktör steg 2 och lärare på Mindfulnesscenter. Hon har gedigen erfarenhet av att leda kurser och grupper. Beatrice är retreatledare men även en flitig deltagare på tysta mindfulnessretreater. Hon är uppvuxen i en familj där orientering och vandring i skog och fjäll prioriterades. Hon har fått med sig tidigt att vistelse i naturen är en livsnödvändighet, ett livselixir.
Läs om vår påbyggnadsutbildning i naturen (för instruktörer) här >>
Läs om vårt retreat i naturen (för nybörjare och erfarna) här >>
Källor:
Frisk av naturen. Vetenskapens värld, 28 juni 2020. Kan ses via SVT-play till 3 augusti.
The Continuum Concept: In search of Happiness Lost. Allowing human nature work successfully. Jean Liedloff (Classics in Human Development, 1986).
Närmare naturen. Vetenskap och vetskap om varför vi mår bra därute. Åsa & Mats Ottosson, Roine Magnusson (Bonnie fakta, 2020). Här hittar du många referenser till aktuell forskning.
Oxford textbook of nature and public health. The role of nature in improving the health of a population. Redaktör Matilda van den Bosch (Oxford University Press, 2018).
The Well-Gardened Mind: The restorative Power of Nature. Av Sue Stuart- Smith (Amazon, 2020)
Naturens hemlighet. Återfinn din plats i det stora sammanhanget. Eva Sanner (Blad by Bladh, 2018).
Hälsokoden. Så får du ökad energi och livsglädje. Bodil Leijonklo ( Förlaget Kompass för lärande och utveckling, 2020)
Shinrin-yoku. Bli friskare & lyckligare med natur-och skogsterapi. Dr Qing Li (MiMa, 2018).
Forskning.se, KI, SLU, Naturvårdsverket.
Forskning.se, 2020/05/28. Naturen har blivit svenskarnas kyrka.
Dagensmedicin.se, artiklar,2020/06/05. Nya vårdalternativ behövs efter pandemin
SVD.se, artiklar, 2020/07/03. “Magin”- lyckas med det ingen annan känsla kan. Agneta Lagercrantz
