Vandra tills du kommer till en plats som tilltalar dig. Sätt dig och vila mot det där stadiga trädet. Trädet som har levt generationer före dig och som kommer överleva dig med råge. Inte konstigt att det känns tryggt att knyta kontakt med något som står så stadigt på jorden! Blunda och lyssna noga. Träden talar till varandra. Hur känns det att ligga på rygg i den mjuka mossan och titta upp mot trädtopparna? Låt fingrarna stryka ut med marken, gnugga in lite växtlighet och dra in doften av jord och grönt.
Molnmeditation, skogsmindfulness, skogsbad, krama ett träd och ner med näsan i den gröna fuktiga mossan. Fågelsångskontemplation, bäckporlssuggerering, regndans, qigong på klippan vid havet, doppa min vinterbleka kropp i tjärnen eller stubbsittning med mjuk fascination när räven stryker förbi …
Allt är möjligt men inget är nödvändigt när jag övar mindfulness i naturen. Det kräver inget av mig. Jag behöver inte kunna några arters namn, inte prestera eller leva upp till något i naturen. Jag behöver inte klättra upp för det högsta berget eller springa milen på snabbare tid.
Att bjudas in av skogen, ett tryggt rum av omfamnande träd. Bli glad av porlet från en vårbäck. Förundras över de majestätiska tallarna och de ljusa lätta molnen som speglar sig i den mörka tjärnen. Att andas i takt med de böljande gröna kullarna och vita sanddynorna. Uppleva den sträva klippan mot huden som en del av mig själv och bländas av ett solglittrigt hav. Årstidsväxlingarna i naturen påminner mig dessutom om livets förgänglighet och allt det storslagna om min egen litenhet.
I naturen kan jag gråta ut, bearbeta sorg och finna tröst. Jag tittar ut över landskapet och reflekterar över de stora frågorna. Jag andas in den friska luften och får perspektiv på de små. Jag blir mindre viktig på ett positivt sätt. Att låta sig förundras av naturen är för mig ett sätt släppa livets futtigheter och samtidigt öppna mig för det som är viktigt på riktigt. Naturupplevelser kan ibland ge mig en hisnande känsla av lycka, vetskapen att allt detta faktiskt existerar och jag är en del något mycket större.
Jag delar erfarenheten av naturen som källa till tröst och existentiellt fotfäste med många. En andlig aspekt som verkar terapeutisk. Inre smärta omvandlas i kontakt naturens storslagenhet och blir lättare att bära. Du kanske känner dig spänd, trött och ensam och söker dig ut i naturen. Det kan ofta räcka med att sätta sig på en parkbänk. Allteftersom stressen rinner av, tankesurret tystnar och naturen pockar på uppmärksamhet så sker magi. Ett skifte från trånga, självcentrerade tankar till en större inre rymd, en känsla av frihet. Naturen bjuder in till en känsla av tillhörighet och plötsligt känner du dig mindre ensam.
De flesta i vårt land har tillgång till natur men det finns människor som inte kommer ut i naturen, som av olika anledningar tappat kontakten med den. Det kallas numera Nature deficit disorder, en slags osund avskärmning från naturen. Den senare tidens högteknologiska utveckling med digitalisering och smarta telefoner skapar nya möjligheter för mänskligheten men vissa betalar ett högt pris.
I Japan har man sett människor drabbas av plötslig död på grund av stress och där har man sen 80-talet forskat på och utvecklat Shinrin Yoku eller skogsbad. Det är en metod för att förebygga ohälsa och återfå hälsa i särskilt utvalda parker och skogar. Har du med dig certifierad guide kallas det natur-och skogsterapi.
På senare tid har jag fått möjlighet att fördjupa mig i naturens restorativa effekter, naturen som källa till kraft och återhämtning. Mer om vad jag lärt mig i ett senare blogginlägg.
Det finns gott om ny forskning och litteratur att ta del av. Här ett par böcker jag kan rekommendera:
- Dr Qing Li har skrivit en fin bok Shinrin-Yoku. Bli friskare & lyckligare med natur – & skogsterapi (2018).
- Jag rekommenderar även en svensk helt färsk bok, Närmare naturen. Vetenskap och vetskap – om varför vi mår bra därute. Den är skriven av Åsa och Mats Ottosson med foto av Roine Magnusson.
Jag önskar dig allt gott och många magiska naturupplevelser 💚
/ Beatrice Blidner är leg. fysioterapeut, mindfulnessinstruktör steg 2 och lärare på Mindfulnesscenter. Hon har gedigen erfarenhet av att leda kurser och grupper. Beatrice är retreatledare men även en flitig deltagare på tysta mindfulnessretreater. Hon är uppvuxen i en familj där orientering och vandring i skog och fjäll prioriterades. Hon har fått med sig tidigt att vistelse i naturen är en livsnödvändighet, ett livselixir.
Läs om vår påbyggnadsutbildning i naturen (för instruktörer) här >>
Läs om vårt retreat i naturen (för nybörjare och erfarna) här >>
Mindfulness i naturen – Del 2. Med kärlek till livet och allt levande.
