Mindfulness i naturen – Del 2. Med kärlek till livet och allt levande.

Jag vandrar rätt in i skogen och undviker alltför upptrampade stigar. Min skog är kuperad och variationsrik, generös och inbjudande med alla sina små sjöar och tjärn – och lite lagom utmanande. Jag hoppar lätt över hinder, tassar mjukt på stenar och rötter och tjurrusar uppför berg. Jag känner mig glad och stark.

Sen saktar jag ner tempot och verkligen hänger mig åt naturen med alla mina sinnen. Det är bara att förundras över allt det magnifika, det storslagna. En förundran som hjälper mig att släppa alla tankar och förbli öppen och närvarande.

Tystnaden och stillheten ute i naturen skapar utrymme mellan tankarna och jag slappnar av, öppnar upp och möter mig själv på ett lite annat sätt. Med mer mjukhet och vänlighet. Skogen omfamnar mig och jag får höra till.

I naturen är jag en del av något större och den insikten ger mig ett existentiellt fotfäste, en stabil utgångspunkt och det känns meningsfullt att leva.  Mitt ego krymper, det är befriande att pausa självcentrerade tankar och i stället få utrymme för mer av direkta sinnliga här & nu – upplevelser.

Ja det har ju varit en märklig tid för oss alla. Jag är tacksam över möjligheten att använda den här tiden till att komma närmare naturen och jag känner av djupgående effekter på mitt eget mående.

Allt det här kan vistelse i naturen hjälpa dig med enligt forskning:

  • Mental återhämtning.
  • Stärka din kognitiva förmåga, som uppmärksamhet och minne.
  • Förbättra din psykiska hälsa.
  • Förebygga och minska stress.
  • Förstärka din känsla av livskraft.
  • Minska negativa känslor som oro, ilska, nedstämdhet.
  • Öka din kreativitet.
  • Öka din känsla av lycka.

Naturen verkar på fler sätt:

Den hjälper dig att öppna upp dina sinnen. Den väcker nyfikenhet och förundran.

Naturen inbjuder till att vila mer helt och fullt i stunden oavsett vad du har med dig ut som tynger eller jagar upp dig.

Naturen är till sin naturer ickevärderande, tålmodig och accepterande.

Den ställer inga krav på dig och det är befriande att inte behöva ta ställning till det vi ser. Helt olik den typ av intryck vi har så svårt att värja oss från i vår digitaliserade värld där mycket av det vi ser kräver något av oss.

Inget förväntas av dig. Här finns inga speglar, ingen som utvärderar din prestation eller har åsikter om dig.

Du erbjuds en möjlighet att släppa föreställningen om att du behöver vara perfekt och istället se varje ögonblick som en möjlighet till närvaro och djup kontakt med det som är.  Istället för att jaga vidare efter en bättre tillvaro kan du vända dig 180 grader och gå dig själv till mötes.

Att vandra ut i naturen är att komma hem. Du flyr inte bort från dig själv utan tar hjälp av naturen för att stanna kvar vid din egen sida även när livet skaver.

Den hjälper dig att känna djup samvaro, att tillhöra ett sammanhang och vara en del av något större.

Den är en vägvisare och företeelser i naturen kan tjäna som metaforer som du kan lära dig något av. Till exempel livets förgänglighet, att allt förändras och att saker måste ta den tid de tar.

I alla tider har människan sökt sig ut i naturen för att få sinnesro och svar på de stora frågorna.

Dr Qing Li, som forskar på skogsbad, shinrin yoku som det kallas i Japan, menar att träd hjälper oss tänka klarare, bli mer kreativa och gör oss trevligare och generösare!

Hur kan man förstå naturens positiva effekter på vår hälsa ur ett mindfulnessperspektiv?

Det verkar som att vi har tre olika nätverk i hjärnan som vi behöver växla emellan. Vi har hjärnans primitiva hotsystem som larmar och startar en stressreaktion som är nödvändig för att uppfatta och reagera på fara. Livet som jägare och samlare ställde vissa krav på att snabbt upptäcka faror och hot. Efter jakten eller kampen behövde vi återfinna trygghet i naturen för att slappna av och vila. Det här systemet i hjärnan kan inte särskilja reella hot från illusoriska. Våra egna tankar kan tyrannisera oss och vi blir vår egen värsta fiende som kan vara svår att vila ifrån.

Ett annat nätverk i hjärnan är den i frontalloben som aktiveras mer när vi har riktad uppmärksamhet. Det som drar till sig vår uppmärksamhet i naturen ställer sällan krav på att vi behöver ta ställning, väja undan eller agera. Det är mer av en ansträngningslös uppmärksamhet som vi kan uppleva när vi är i naturen, då vi låter vår uppmärksamhet spontant skifta mellan olika sinnesintryck. När vi ger oss hän och låter oss förundras av naturen så kan vi uppleva en stark närvaro i nuet som ger energi.  Att växla mellan öppen uppmärksamhet, där vi är öppna för vad som än dyker upp och ett mer smalt, riktat fokus är något vi verkar må bra av.

Hjärnan har även ett dagdrömmarläge, hjärnans standardnätverk (Default Mode Network) som kopplas till tankeflykt, automatiserade tankar, självcentrerade tankar, nedstämdhet och vanemässiga beteenden. I det här nätverket skapas historier, ofta om oss själva och ofta med en negativ klangbotten. Detta dagdrömmarläge tar dessutom mer mental energi än riktat fokus. Våra tankar tänker sig själva och säger inte mycket om sanningen. Tror vi på våra tankar så skapar vi oss en illusorisk värld och vi tappar förmågan till klarsynthet.

När hjärnan alltså inte är upptagen med något annat så hamnar den inte i viloläge utan i ett mer energikrävande läge. Vi behöver dock dagdrömmarläget, forskare tror att när vi ägnar oss åt spontant associerande så blir vi mer kreativa men det är alltså inget viloläge som vi kanske tidigare har trott.

Mindfulness i naturen

När vi övar mindfulness i naturen så observerar vi världen inuti och utanför oss med stor omsorg. Vi gör det med ett öppet sinne, utan att värdera, ögonblick för ögonblick. Det ger oss mental vila, dämpar oro och vi blir mer mottagliga för naturens skönhet.

Mindfulness i naturen gör oss mindre upptagna med vår berättelse om oss själva. Just nu behöver vi inte ta våra tankar på så stort allvar, här finns så mycket annat som väcker vår nyfikenhet och lockar oss tillbaka till här & nu.

Mindfulness ger oss ett uppfriskande perspektivskifte då vi kan sitta som på en kulle på savannen och med lite avstånd observera vad som pågår, detta samspel mellan tankar, känslor och kroppsförnimmelser som alltid pågår.

När vi övar mindfulness i naturen regelbundet så får vi insikter om hur vi förhåller oss till det vi möter i naturen och i oss själva i form av behag, obehag eller neutralt. Till exempel tendensen att klamra sig fast vid välbehag, bristande intresse för det neutrala som upplevs tråkigt och aversion som väcks av obehaget.

När vi känner tillhörighet med naturen så blir det självklart att vi vill vara med och göra allt vi kan för att bevara den. Vi vill kunna göra etiska val utifrån våra värderingar och som skapar mindre lidande för oss själva och andra, ja allt levande på den här planeten. Mindfulness är ett förhållningssätt till livet och naturen visar oss vägen.

I nästa blogginlägg kommer jag sammanfatta och förklara en del av den forskning som finns. Nedan får du ett försmak:

Biofilihypotesen: Vår hjärna och våra sinnesorgan är utvecklade av evolutionen i natur som skog, savann eller kustlandskap. Att vara uppmärksam på företeelser i naturen har bidragit till att vi överlevt som art. Vi älskar naturen eftersom vi lärt oss älska de saker som hjälpte oss att överleva. Begreppet biofili (ordet kommer från grekiskan och betyder kärlek till livet och allt levande) myntades av den amerikanska biologen E.O. Wilson 1984. Hans hypotes bygger på att vår existens som människor är beroende av samhörighet med naturen, ett biologiskt behov som är viktig för våra själar och inger oss hopp. Forskning visar att när vi vistas i naturen så går stressen ner, blodtryck och puls sjunker och immunförsvaret stärks. Om vi ska se det ur ett evolutionärt perspektiv så var det viktigt att vi fick återhämtning i naturen, att vi kunde finna en trygg plats att vila på efter en riskfylld jakt eller flykt.

Du kan själv ta del av forskningen i dessa båda inspirerande böcker:

Närmare naturen – Vetenskap och vetskap om varför vi mår bra därute. Av Åsa &Mats Ottosson med vackra foton av Roine Magnusson (Bonnier fakta, 2020).

Shinrin-yoku. Bli friskare & lyckligare med natur & skogsterapi av Dr Qing Li (Mima förlag, 2018).

Med kärlek till livet och allt levande

/Beatrice

Beatrice Blidner är leg. fysioterapeut, mindfulnessinstruktör steg 2 och lärare på Mindfulnesscenter. Hon har gedigen erfarenhet av att leda kurser och grupper. Beatrice är retreatledare men även en flitig deltagare på tysta mindfulnessretreater. Hon är uppvuxen i en familj där orientering och vandring i skog och fjäll prioriterades. Hon har fått med sig tidigt att vistelse i naturen är en livsnödvändighet, ett livselixir.

 

 

 

 

 

Mini Cart 0

Your cart is empty.