Jag har tidigare skrivit om mindfullt ledarskap och om hur vårt prestationssamhälle skapar sjuka arbetsplatser. I detta inlägg kommer jag att beröra hur mindfulness kan användas vid stressrelaterad ohälsa på en arbetsplats:
- vid rehabilitering
- förebyggande innan sjukskrivning
- vid återgång till arbetet
Vill här referera till Institutet för Stressmedicin ISM. De har identifierat tre faktorer som möjliga hinder för återgång i arbete hos patienter med stressrelaterad utmattning:
- låg nivå av mental och fysisk energi
Träningen i mindfulness ger återhämtning, återuppbyggnad och förändringar på cellnivå i hjärnan, vilket är vetenskapligt belagt i forskning
- kognitiva svårigheter
Vi tränar upp och ökar vårt arbetsminne, träningen leder också till ökad koncentrationsförmåga
- låg självkänsla
Genom träningen ökar vi medkänsla och trygghet och att se på sig själv med andra ögon, ej prestationsbaserat
Några vinster vid mindfulnessträning vid rehabilitering eller vid återgång till arbete kan vara:
- Ökad kroppsmedvetenhet – Blir bättre på att lyssna på kroppens signaler, tar större ansvar för sin hälsa och för återhämtning
- Lär sig att välja fokus – Inte fastna i det negativa, ”offer”
- Befinner sig i hotsystemet flykt och kamp, osäker och rädd –Utvecklar omsorgssystemet och övar upp färdigheten att inte gå in i kamp/flykt trots motgångar
Det är bra för oss alla som upplever hög stressnivå i våra liv!
Det handlar om att utveckla självinsikt. Insikter om hur du agerar och beter dig i olika situationer. Bli varse om ditt ”bråttombeteende” och göra andra och fler medvetna val. Det handlar om att stanna upp och lyssna till kroppen och sinnet. Här handlar det inte så mycket om att lära sig på en kognetiv nivå utan mer om att göra träningen och se vad du lägger märke till. Det är erfarenhetsbaserat och du lär dig mer och mer om dig själv och hur du agerar i olika situationer. Det bästa av allt det är utan prestation och du kan heller inte jämföra dig med någon annan!
Att lugna vårt sinne
Diagrammet ovan visar på två sätt som våra sinnen tenderar att fungera. Den vänstra triangeln representerar vår direkta upplevelse av världen – den värld vi ser, hör, känner etc. (primär erfarenhet.) Den högra (upp- och nervända) triangeln representerar vår konceptualisering av den världen – hur vi sätter etiketter på varje erfarenhet för att sedan, analysera, jämföra, döma den. (sekundär erfarenhet).
När vi är stressade tenderar vi att vara i den högre delen av diagrammet – i delen märkt med A – oroande, analyserande, problemlösande, etc. Förmågan att tänka, analysera och reflektera är ju bra, men när vi är stressade tenderar vi att överanvända denna del av vårt sinne, och den mentala aktiviteten tenderar att hålla oss fångade i känslor av stress.
Mindfulnessträningen hjälper oss att gå mot den lägre, vänstra delen av diagrammet, med en mer direkt upplevelse av världen, och mindre tänkande. Bandet markerad B vid den nedre delen av diagrammet representerar en hög grad av sensorisk upplevelse med mycket lite tanke. Vi behöver inte anstränga oss för att tänka mindre, när vi är närvarande och uppmärksamma så tas upplevelser upp mer direkt med våra sinnen och det finns helt enkelt inget utrymme kvar i vårt sinne för att tänka på det. Vi blir lugnare.
Det är inte så att vi siktar på att leva hela tiden i bandet B – ibland är det lämpligt att tänka!
– Vi försöker bara leva från en mer direkt, omedelbar upplevelse av situationer. Med det sagt, är det mycket uppfriskande att spendera lite tid varje dag i band B. Denna erfarenhet sänker våra stressnivåer dramatiskt. Det är därför vi utvecklas med hjälp av enkla övningar så som kroppsskanning, andningsankare och medvetna rörelser.
Genom träningen får du hjälp att spendera mer tid i B med enkla övningar som hjälper dig med återhämtning och med att utveckla dina mentala resurser!
En liten förändring – Sakta Ner
Äldre människor anmärker ofta på hur snabbt saker går i livet nu för tiden, jämfört med när de var yngre. Ingen tvekan om att detta är sant – transporter är snabbare, maten är snabbare, tekniken är snabbare, nästan allt är snabbare. Och det är lätt att fastna i den hastigheten också i vårt vardagliga liv. Ofta har vi en hel kalender fylld med aktiviteter som vi avverkar en efter en utan att ta en enda paus. Kanske rusar du också som många andra genom en stor del av din dag. Problemet med detta är att det kan bli en automatiserad vana, så att även när vi inte behöver göra något snabbt så gör vi det snabbt ändå. (En del kör bil fort även när de inte har bråttom bara för att det har blivit så av vana).
Att göra allt snabbt har en ganska dålig effekt på oss.
• Det aktiverar vårt stressystem och släpper ut adrenalin och kortisol i blodet. Dessa hormoner försvagar ditt immunförsvar över tid, och de sänker också ditt humör.
• Det sätter igång “alarmsystemet ” i din hjärna ,fara hotar, vilket gör att vi söker efter saker som hotar oss. Detta leder i sin tur att vi blir mer oroliga och irriterade.
• Och det ger oss mindre tid att tänka klart och fatta bra beslut.
Här kommer lite enkla övningar som du kan träna på!
Gör några saker långsammare än vanligt.
- Till exempel, när du tar en kopp kaffe, ta dig lite tid till att dricka det. Känn vad det verkligen smakar. Njut av det.
- När du går någonstans, se till att ha gott om tid så att din promenad inte blir ännu en sak du behöver göra snabbt. Gå långsamt, titta dig omkring, lägg märke till saker, exempelvis hur det känns i kroppen. Gör ett arbete långsamt – ge dig själv tid att göra det utan brådska. Om du kör bil, försök köra lite långsammare än vanligt. Njut av långsamheten och se vad du upptäcker!
Försök att motstå trycket från andra att göra saker snabbt.
- Ibland hamnar vi i situationer där det blir kapplöpning mot tiden för att någon annan har beräknat något fel eller för att ett jobb kanske är dåligt planerat. Låt inte andras dåliga planering få ha inverkan på dig. Låt inte andra sätta din prioritering utan att ni har en dialog om saken. Försök att inte bara ta på dig saker. Hitta sätt att säga nej på ett artigt sätt så att mottagaren vet när du kan göra det som personen ber om. Det kan också bli en vana att någon alltid räddar upp en felaktig planering osv…Det finns en risk att beteendet byggs in som naturligt.
Titta efter vad som är bra för dig just Här och Nu.
- Lägg märke till och utmana din egen inre press och dina prestationstankar om att alltid göra mer.
- Fråga dig själv: Gör detta inre ”tävlande” dig mer lycklig eller mer stressad och sliten?
Försök att vila och hitta balans i lugnet och välbefinnandet som kommer från att sakta ner. Och bli inte förvånad om folk säger att du ser mer självsäker, utvilad, stabil och glad ut.
Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept här.
Sist men inte minst. Glöm inte att vara varsam med dig själv.
En skön och långsam promenad i naturen kanske kan fylla på med lite energi.
Sköna vårhälsningar
Susanne Sahlén Nyberg, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult
