Vårt månadsbrev i juni innehöll den första av Peter Fowelins artiklar om hur mindfulness kan hjälpa till att rädda planeten (läs del 1 här). Artiklarna bygger på rapporten ”Reconnection: Meeting the Climate Crisis Inside Out”. Där betonas att mindfulness och medkänsla inte bara är bra för oss som individer utan även behövs på samhällsnivå. De förmågor som träning i mindfulness stärker hos oss som individer behövs på alla plan i samhället för att möta utmaningarna från klimatförändring och andra kriser.
Rapporten är utgiven av The Mindfulness Initiative (www.themindfulnessinitiative.org/) som uppstod efter att politiker i det brittiska parlamentet bestämt sig för att träna mindfulness. Numera driver The Mindfulness Initiative verksamhet på flera håll i världen. En av författarna till rapporten är Christine Wamsler, som leder en forskningsgrupp vid Lunds universitet (www.lucsus.lu.se/home och
www.contemplative-sustainable-futures.com) och är internationellt känd för sin forskning om att inre omställning spelar en lika stor roll som tekniska framsteg för att nå hållbarhetsmålen.
Behovet av kontakt och sammankoppling
Utgångspunkten i rapporten är att klimatkrisen hänger ihop med att vi människor förlorat kontakten med oss själva, med varandra och med den värld vi alla delar. Vi har hamnat här – med kriser av olika slag – därför att våra moderna samhällen inte förmår att se de sammanhang och kopplingar som är väsentliga för en tillvaro och en värld i balans. Det innebär samtidigt att vi har svårt se och vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen åt rätt håll. Inte minst gäller det politiker och andra ledare i samhället.
Hittills har åtgärderna mot klimatkrisen främst varit inriktade mot att hitta olika tekniska lösningar och att påverka beteenden. Under de senaste åren har uppmärksamheten även börjat riktas mot människans inre faktorer. Bakgrunden är att det blivit tydligt att det inte räcker med rationella argument och fakta för att vi ska övergå till ett hållbart beteende. Förnuft och fakta behöver gå sida vid sida med en inre förändring grundad i djupare insikt om allas vårt beroende av naturen och av varandra. Och det gäller såväl vanliga medborgare som ledare i företag och samhälle.
Grundläggande förmågor med mindfulness
Egenskaper som självreglering, medkänsla och perspektivtagande är viktiga för att vi ska börja handla utifrån våra djupare värderingar och kunna vara en konstruktiv kraft vid svåra utmaningar. Numera finns mycket forskning som visar att dessa förmågor och förmågan till kontakt och inre sammanhang stärks genom träning i mindfulness och medkänsla.
Konkret tar rapporten upp den träning som handlar om vårt sinne (mind) och kopplingen mellan sinnet och kroppen (mind–body) respektive sinnet, kroppen och hjärtat (mind–body–heart). Inom dessa områden ryms de förmågor vi har för att förstå oss själva, relatera till andra, få kontakt med naturen och agera effektivt, menar rapportens författare. Träning i mindfulness och medkänsla stärker dessa delar inom oss.
1. Sinnet (mind). Evolutionen har prioriterat överlevnaden i stunden och har gjort oss duktiga på att hantera omedelbara utmaningar och faror – och därför inhämtar våra sinnen hela tiden information om yttervärlden. I vårt moderna samhälle bombarderas vi också med information som håller sinnena och hjärnan upptagen med det som sker på kort sikt.
Evolutionen har inte rustat oss lika väl för att hantera långsiktiga faror och hot som växer fram gradvis. Men träning i mindfulness hjälper oss att aktivt välja vilken information vi ska ta in och agera på. På det sättet kan vi få en högre grad av medvetenhet kring vilket agerande som är ansvarsfullt på lång sikt – och som även sträcker sig utanför vår egen individuella sfär.
Träningen bidrar också till en ökad nyfikenhet och öppenhet inför olika stimuli och hur vi reagerar på dem. Det gör att vi i förlängningen kan få en stärkt förmåga att se olika perspektiv. Det senare är en viktig förmåga när vi ställs inför komplexa utmaningar på såväl ett individuellt som ett kollektivt plan. Det finns också forskning som tyder på att träning i mindfulness stärker sociala förmågor, även när träningens syfte inte explicit är det. Det har bidragit till att begreppen “social mindfulness” och “ecological mindfulness” dykt upp på senare tid.
2. Sinnet och kroppen (mind–body). I västerländskt tänkande skiljs ofta på hjärnan och resten av kroppen – och att det är hjärnan som styr hur vi fattar beslut och fungerar i världen. Modern forskning visar att det åtskiljandet är konstlat, för kroppen och sinnet/hjärnan fungerar som ett integrerat system.
När kroppen glöms bort missar vi den naturliga kontakt som kroppen med alla sina sinnen har med omgivningen. Vi riskerar då att agera som de huvudfotingar som syns på små barns teckningar, där tänkandet har företräde och kroppens reaktioner och känslor glöms bort. Då ligger det nära till hands att se naturen som något som är till för oss människor att nyttja, oavsett konsekvenserna för andra levande varelser och för planeten i stort. Vi inser inte att vi själva i det långa perspektivet är helt beroende av komplexa ekologiska och sociala system. När vi skadar delarna i de systemen får det till slut återverkningar på hela systemet – och vi sågar av den gren vi sitter på.
Modern forskning om hjärnan och kognitionen visar att kroppsmedvetenhet är viktig för självreglering, välbefinnande, emotionell intelligens och för vårt beslutsfattande. En viktig del i mindfulnessträning är att stärka närvaron i kroppen, förstå dess signaler och ta hand om den på olika sätt. Då blir vi också mer lyhörda för vår interaktion med omgivningen och det blir naturligt att se oss själva som en del av naturen och livets villkor i stort.
I rapporten påpekas att ju mer vi kommer att drabbas av negativa och till och med traumatiserande effekter av klimatförändringar och andra kriser, desto viktigare kommer det att bli att kunna hantera svårigheter på både ett individuellt och kollektivt plan. Då behövs en helhetssyn på oss som både individer och kollektiv. Studier har också visat att träning i mindfulness och medkänsla fungerar för att behandla trauman.
3. Sinnet, kroppen och hjärtat (mind–body–heart). Emotionell intelligens, empati och medkänsla är några av uttrycken för människans inneboende sociala förmågor. De förklarar varför vår art ur ett evolutionärt perspektiv varit så framgångsrik. Att ytterligare utveckla och stärka dessa förmågor blir viktigt när vi står inför utmaningar som bara kan lösas tillsammans. Om det inte lyckas kommer krisernas effekter att bli ännu mycket värre än om vi hittar sätt att hjälpas åt.
Träning i medkänsla och självmedkänsla är numera ett inslag i många mindfulnessprogram. Det finns också olika specialinriktade tillämpningar, till exempel för ledare. I rapporten konstateras att studier har visat att den här typen av träning har positiva effekter på hälsa och välbefinnande, men också stärker de sociala förmågor som rapporten lyfter fram som centrala för att vi ska kunna hantera de utmaningar som ligger framför oss, på både individuell och kollektiv nivå.
I den avslutande artikeln i denna miniserie del 3 om rapporten ”Reconnection: Meeting the Climate Crisis Inside Out” kommer vi att dyka djupare i rapportens resonemang om de utmaningar vi kan vänta oss de närmaste decennierna och vilka kvaliteter som kommer att bli avgörande för att hantera de utmaningarna.
Varma hälsningar Peter Fowelin, ägare Dana Förlag, författare, mindfulnessinstruktör, föreläsare och organisationskonsult.
[The Mindfulness Initiative: Reconnection: Meeting the Climate Crisis Inside Out]
www.themindfulnessinitiative.org/reconnection
Jag vill åter igen passa på att rekommendera två st böcker på temat, för dig som är nyfiken:
Mänskligheten står inför utmaningar på många plan. Hur kan vi tackla det, så att både planetens och vår personliga hälsa värnas? Bland västerländska buddhister, inte minst i USA, är dialogen kring de existentiella utmaningar världen står inför livlig. Boken presenterar ett urval tongivande texter från detta tankeutbyte. Som en röd tråd löper tanken att den ekologiska krisen också är en andlig och psykologisk kris, som samtidigt öppnar möjligheten för oss att finna nya perspektiv, styrka och stöd ‒ enskilt och tillsammans. Köp boken här >>
I “Kärleksbrev till Jorden” visar Thich Nhat Hanh att vår planet inte bara finns under våra fötter, utan att den är allt utanför och inom oss. När vi inser att vi och jorden inte är åtskilda utan ett och detsamma förvandlas vår relation till planeten, skriver Thich Nhat Hanh. Boken är ett kärleksbrev till vår blå ädelsten i Vintergatan och visar att en ny riktning är möjlig i vårt förhållande till planeten – en riktning förankrad i mindfulness och det sant existentiella som visar hur vi kan klara utmaningarna vi och planeten står inför. Köp boken här >>
