Kanske har du just kommit tillbaka på jobbet efter en skön och avkopplande ledighet. Eller också har du haft fullt upp? Kanske hade du fullt upp innan du gick på semester och tänkte att ”jag vilar under semestern så löser allt sig”. Oavsett om du jobbar eller är ledig så gissar jag att du vill leva ett så innehållsrikt, bra och hälsosamt liv som du kan. I det här blogginlägget kommer jag att beröra hur tankar påverkar oss och hur vi mår. En tanke är just en tanke. Hjärnan är gjord för att producera tankar ca 55000 tankar/dag. Men tankar är inte sanningar. Vi kan lära oss att förhålla oss till våra tankar.
Lägga märke till tankar
När personer först börjar träna mindfulness är en av de första saker som de lägger märke till, hur många tankar som följer med allt de gör. De blir medvetna om att sinnet aldrig tycks sluta tänka. Vissa människor tror också att mindfulnessträningen gör att de tänker mer än innan de började träna. Detta är faktiskt mycket osannolikt. Det är mer troligt att de har tänkt hela tiden, men skillnaden är att de nu är medvetna om det tankebrus som pågår hela tiden. Även om vi tänker hela tiden, är vi bara medvetna och märker det ibland. Det kan jämföras med suset av en tvättmaskin som pågår i bakgrunden, du kanske bara märker det när centrifugen startar och ljudet blir starkare.
En vanlig missuppfattning om meditation är att det handlar om att försöka göra sinnet tomt på tankar och helt stilla. Detta är en omöjlig uppgift (försöka göra det nu i fem minuter!) och det är inte heller syftet med mindfulnessträningen. Vi försöker inte pressa undan tankar, eller på något sätt fjärma oss från dem för att tysta våra sinnen. Istället försöker vi helt enkelt att vara medvetna om vad som händer ögonblick för ögonblick också med våra tankar. Vi försöker att göra plats för dem, observera dem som tankar, och sedan låta dem vara.
Ett annat sätt att uttrycka detta är att vi i mindfulnessträningen försöker att se på våra tankar istället att försöka skjuta bort dem eller komma ifrån dem. Vanligtvis när vi har en tanke så tenderar vi att se tanken som en sanning, vi tar det bokstavligt. Vi tror oftast att tanken är rätt och sann och ser på världen och situationer som vi hamnar i med utgångspunkt i den tanken. Till exempel när du gör en arbetsuppgift så kanske du tänker “Jag kan inte göra det här, jag kan lika gärna ge upp”. Om du inte är uppmärksam och ser upp, så kommer du kanske att tro på den tanken och ger upp, men om du är uppmärksam nog och märker att detta bara är en tanke, kan du låta det vara och fortsätta att göra arbetsuppgiften så gott du kan. Det är viktigt att komma ihåg att “tankar är inte fakta! “Det är naturligtvis så att allt som vi tänker inte är osant, det är bara det att allt som vi tänker inte är sant, eller hjälpsamt, och mindfulness hjälper oss att lägga märke till våra tankar utan att nödvändigtvis ta dem bokstavligt, och se dem som sanningar. Vi dras inte med i tankarna på samma sätt.
Denna förmåga att lägga märke till våra tankar utan att tro på dem är mer eller mindre svårt utifrån vilken sorts tanke du har. Några tankar är ganska triviala och har inte en så stark känslomässig “laddning”, till exempel “Vad ska jag äta till lunch idag?” Det är ganska lätt att
upptäcka en sådan tanke och sedan släppa den. Andra tankar, men fortfarande av ganska trivial karaktär, har en känsla av att vara mer angelägen – till exempel “Jag har inte pratat med Anna på ett tag jag borde ringa henne nu”. Det kan vara ganska svårt att motstå frestelsen att ringa Anna just nu, även om du kanske har bestämt dig för att göra något annat närmaste halvtimmen. Vi tenderar att ”köpa” sådana tankar som om de vore fakta – “Jag måste ringa Anna nu” när du i själva verket kan ringa henne senare. En del tankar har en stark emotionell laddning och det kan vara svårt att märka att dessa tankar är just bara tankar. En sådan tanke skulle kunna vara “Det min chef sa till mig igår var orättvist, jag måste få till ett samtal med honom”. För det mesta är det relativt harmlöst och ofarligt att, “bli kidnappad av en tanke”. Det skadar inte oss eller någon annan om vi slutar med det vi gör och ringer till Anna nu, även om vi kan göra det senare.
Dock kan vissa av våra tankar få oss att lida i onödan om vi tror på dem och gör dem till sanningar. Till exempel kan vi tänka “Jag har så mycket att göra på jobbet, jag kommer aldrig att få allt gjort”. Detta kanske inte är sant, men om du tror att det är så, kan du känna dig stressad och maktlös. Eller vi kanske försöker göra något svårt och tänker “Det här är för svårt, jag kan inte göra det”. Återigen, detta kanske inte är sant, men om vi tror på det så kan det hända att vi ger upp, vilket kan ge upphov till en annan tanke “Jag är inte bra på något” – definitivt osant – vilket kan ge upphov till ännu en tanke “Jag är värdelös “- definitivt osant! -vilket kan leda till känslor av depression.
Värdet av direkt tänkande
Du kanske har fått intrycket när du läser detta inlägg att jag säger att, tänka är inte bra, eller åtminstone inte har mycket av värde – bara titta på tankarna och sedan släppa dem! Så är inte fallet! Tänkande kan vara oerhört värdefullt om det sker fullt medvetet, direkt, konstruktivt, och kanske till och med kreativt. Allt jag har beskrivit ovan avser de herrelösa, slumpmässiga, distraherande och halvt medvetna tankar som bara uppstår objudna i vårt sinne för det mesta. När vi rycks med i sådana tankar kan man säga att vi inte tänker så mycket som vi tror och att vi inte har så stor nytta av dessa tankar.
Ibland kan det vara värdefullt att tänka igenom något och komma fram till en lösning om
möjligt, eller åtminstone inse att en lösning ännu inte är möjlig. Till exempel om vi ska fatta ett beslut som kräver att vi tänker igenom vilka eventuella konsekvenser en handling kan få, såsom “ska jag flytta på huset?” I ett försök att tänka igenom detta kommer vi förmodligen att bli medvetna om herrelösa, slumpmässiga tankar som distraherar oss från vår uppgift. I det här fallet så bör våra tankar vara fokuserade på vad som gör det möjligt att flytta huset. De andra tankarna som “inkräktar och distraherar” och tar ditt fokus från uppgiften, hanterar du på det sätt som jag har rekommenderat ovan – att helt enkelt lägga märka till dem och sedan släppa dem.
Ge hjärnan lite utrymme!
Hur många gånger om dagen tar du en paus? Verkligen tar en paus och gör ingenting en liten stund? De flesta jag känner går från en aktivitet till en annan under hela dagen, de tar nästan aldrig paus och hämtar andan. Många människor stannar inte ens upp för en fikapaus! De sätter på grytan och går sedan och gör lite mer arbete och kommer tillbaka till grytan när innehållet är kokt. Så effektivt! De passar på att fika medan de arbetar. Känner du igen dig?
När vi befinner oss i görandet hela tiden leder det ofta till att vi känner oss pressade och lite oroliga. Vår hjärna blir trött och det blir svårare att koncentrera sig på den uppgift vi håller på med. Konsekvensen blir att vi inte gör ett så bra jobb som vi skulle kunna göra. Kanske kan det vara mer effektivt att ta små pauser?
För att återknyta till tankemakt. Om du lär dig mer om dina tankar och hur du påverkas av dina tankar, se hur du agerar och reagerar på dina tankar. Då har du större möjlighet att också bättre leda dig själv i olika situationer.
Har du fått några tankar kring dina tankar 🙂
Hoppas att du kan njuta av sensommaren och allt vad den kan erbjuda här och nu!
Susanne Sahlén Nyberg, Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult
Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen
