Hej
Kultur på recept, körsång på recept och varför inte mindfulness på recept? Det är vetenskapligt visat att mindfulnessträning i grupp ger samma resultat som individuell KBT-terapi.
Vårt program Här& Nu är det program som använts i den forskning som bedrivits av Centrum för primärvårdsforskning i Lund. Likaså är det vår instruktörsutbildning som är grunden för projektet och studien som publicerats i den högt rankade vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry. Läs mer om denna studie här >>
Vad händer i hjärnan när vi tränar mindfulness?
Det sker en rad positiva förändringar i hjärnan när vi mediterar. Den högra, främre delen av pannloben reglerar känslor som irritation, ilska, rädsla, nedstämdhet och depression. Den är också aktiv vid stress och i styrningen av vårt flykt- och kampsvar. Den vänstra motsvarande delen av hjärnan styr över positiva känslor som entusiasm, intresse, nyfikenhet, glädje och lycka.
Efter ett par månaders regelbunden träning i medveten närvaro sker en förskjutning av aktiviteten från den högra till den vänstra sidan, det vill säga från irritation och stress till lugn och ro samt glädje. Extrema förskjutningar åt vänster sida har uppmätts hos mediterande buddhistmunkar. Regelbunden meditation gör utövaren gladare och mer positiv i sitt tänkande. Andra effekter av vänsterförskjutningen av pannlobsaktiviteten är bättre sömn, ökad förmåga att avläsa andra människors känslouttryck och ökad grad av medkänsla med sig själv och andra.
I ett annat område av hjärnan – i hjässloben – sjunker aktiviteten, vilket forskarna har angett som en förklaring till att man under meditation tappar känslan för tid och rum. Även vårt immunförsvar påverkas i positiv riktning av träning i medveten närvaro. Det område som kontrollerar starka, negativa känslor som raseri och fruktan – de mandelformade kropparna – minskar sin aktivitet så att man blir lugnare och mer balanserad i en stressande miljö.
I en studie som publicerats i ”Psychiatric Research:neuiroimaging” jämfördes hjärnorna hos en grupp nybörjare, före och efter att dessa gått igenom ett åtta veckors träningsprogram i mindfulness, med en kontrollgrupp som inte fick någon träning. Då upptäckte man bland annat en ökad täthet av grå celler i hippocampus som är en struktur i hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Ökad täthet sågs också i delar som är viktiga för självkänsla, medkänsla och introspektion (själviakttagelse).
Man såg också en minskad täthet av grå celler i amygdala, det område i hjärnan som är känt för att spela en viktig roll vid ångest och stress.
Forskning visar också att en mängd symtom som smärta och sömnproblem minskar avsevärt hos personer som tränar mindfulness. En annan mycket viktig effekt hos det stora flertalet patienter är förbättrad livskvalitet.
Forskningsartiklar har kunnat visa på en mängd andra positiva resultat av regelbundet utövande av medveten närvaro; lägre blodtryck, förbättring av kronisk huvudvärk, generell stressreduktion, förbättring av fibromyalgi och ökad produktion av dygnshormonet melatonin. Dessutom kunde man påvisa färre symtom vid multipel skleros, kortare behandlingstid med ljusbehandling för patienter med psoriasis och mindre besvär för patienter med irriterad tarm.
Psykisk ohälsa
Trots en snabb utveckling och kraftig förbättring av den materiella välfärden under de senaste decennierna, har den psykiska ohälsan och det psykiska lidandet ökat kraftigt i stora delar av västvärlden- särskilt hos kvinnor. Orsakerna till detta förhållande är komplexa och har många facetter. I vårt land ökar den psykiska ohälsan snabbt igen.
Under mina mer än 35 år som läkare har jag dagligen sett hur människor stressar och lider på grund av en alltför pressad livsituation – på jobbet såväl som hemma. En del är vad som sker här och nu. En annan del är den del som våra tankar lägger till: vi kan oroas av våra tankar om framtiden och hur vi skall få allt att gå ihop eller så kan vi älta det förflutna som vi inte längre kan påverka.
Inom den psykiatriska vården har utövandet av medveten närvaro väckt stort intresse. Forskare i Storbritannien och Kanada har visat att en kombination av kognitiv terapi och träning i medveten närvaro har minskat återfallen i depression till hälften för dem som har haft tre eller fler tidigare depressioner. Behandlingen kallas Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT). MBCT används även vid behandlingen av olika ångestsjukdomar. Nyligen visade forskare att MBCT är lika effektiv som läkemedel i att förebygga depression.
Vårt Här&Nu program finns online där du enkelt kan träna var och när du vill. När du börjar prenumera på detta träningsprogram så kommer du även bli inbjuden till mina live-meditationer som jag håller en gång i månaden. Vi är mellan 200 – 300 st varje gång och det skapar en fin gemenskap och vi är övertygade om att detta kan öka motivationen till att fortsätta träna mindfulness.
Så tillbaka till min ursprungsfråga. Kan mindfulness finnas att få som behandling på recept?
Svaret är att på många vårdcentraler och på psykiatriska mottagningar sker det redan. Vi på Mindfulnesscenter har hittills utbildat ca 3 000 st instruktörer varav mer än hälften i vården och vi ser ett fortsatt ökat intresse. Så fråga gärna på din hälso- och vårdcentral om de kan erbjuda mindfulness, nästa gång du går dit. Din fråga kan göra stor skillnad!
Fråga gärna på din hälso- eller vårdcentral om de kan erbjuda mindfulness, nästa gång du går dit.
Vår ambition är att mindfulnessträning skall erbjudas på ALLA vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet och bli en integrerad del i svensk sjukvård. Har du liknande ambition? Isåfall kan du läsa mer om hur ni kan ta nästa steg för att integrera mindfulness i vården.
Jag vill veta mer hur om hur vi kan integrera mindfulness i vården >>
Hjärtliga hälsningar
Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.
