Varmt välkommen till Läkarsamtalet – en ny serie där vi bjuder in till reflektion, kunskap och fördjupning kring viktiga frågor i vår tid. Här möts läkarna Ola Schenström och Ola Björgell i ett återkommande samtal om medicin, medmänsklighet och mindfulness.
I varje del varvas personliga erfarenheter med aktuell forskning – för dig som vill förstå mer, känna igen dig och kanske hitta nya sätt att ta hand om dig själv.
Kort om Olorna:
– Varmt välkommen till Läkarsamtalet, säger Ola Schenström. Här vill vi mötas och utforska olika perspektiv och tillsammans reflektera kring frågor som berör oss alla.
– Och idag börjar vi med stress, fortsätter Ola Björgell. Något som de flesta av oss har en relation till – både i livet och i vården. Stressrelaterad ohälsa är idag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Enligt Försäkringskassan uppgick antalet stressrelaterade sjukskrivningar till 43 500 under 2024 – en ökning med 25 procent på bara fem år.
– Hur ser din erfarenhet av stress ut?
– Jag möter den dagligen, svarar Ola Schenström. Den kan börja som något diffust – en känsla av att inte riktigt hinna med. Men om den får fortsätta kan den leda till både lidande och allvarlig sjukdom.
Han fortsätter:
– Det blir allt viktigare att hitta sätt att minska den långvariga stress som så många lever med idag. För mig har mindfulness, eller medveten närvaro, blivit ett centralt verktyg – både för mig själv och i mötet med andra. Det finns en vänlighet i det som stärker det mellanmänskliga mötet, i varje ögonblick.
– Samtidigt är det viktigt att förstå att stress i grunden inte är något negativt, säger Ola Björgell.
– Nej, precis, fyller Ola S i. Under större delen av människans historia har stressreaktionen varit avgörande för vår överlevnad. Den hjälpte oss att snabbt kunna fly eller försvara oss. Den typen av stress kallas ofta funktionell stress – en reaktion som är anpassad till situationen.
– Problemet idag är att våra kroppar reagerar på helt andra typer av hot, fortsätter Ola. Det är inte längre rovdjur vi möter, utan tankar, krav och oro. Kroppen går ändå in i samma alarmberedskap – ofta om och om igen, utan att vi får möjlighet till återhämtning.
– Och det är då stressen blir skadlig, säger Ola Björgell. När den blir långvarig och inte längre hjälper oss, utan i stället bryter ner oss.
De faktorer som utlöser stressreaktionen kallas stressorer och kan vara fysiska, psykiska eller sociala. Samtidigt är vår biologi i stort sett oförändrad sedan människans tid som jägare och samlare.
– Våra kroppar är inte riktigt anpassade till det tempo och den komplexitet som dagens samhälle innebär, säger Ola Schenström. Och vi reagerar dessutom olika – det som stressar en person påverkar inte nödvändigtvis en annan på samma sätt.
Han vänder sig till Ola Björgell:
– Hur ser du på sambandet mellan stress och mindfulness?
– Många som tränar mindfulness upplever att det kan minska både den akuta känslan av stress och på sikt hjälpa till att bryta långvariga stresstillstånd, svarar Ola Björgell.
– En del av det handlar om att vi tränar oss i att minska ältande kring det som varit och oro inför framtiden och i stället landa i det som faktiskt händer just nu.
Han fortsätter:
– I den medvetna närvaron finns det utrymme för stillhet, vila och återhämtning. Med tiden utvecklar vi också en bättre kroppskännedom och en mer balanserad relation till våra tankar och känslor.
– Det blir lättare att stanna upp, fyller Ola Schenström i, att reflektera och att se lösningar. Och kanske viktigast av allt – att få kontakt med det som verkligen är meningsfullt i våra liv.
Samtidigt gäller det motsatta:
– Ju mer stressade vi är, desto mindre tillgång får vi till vårt tänkande, våra känslor och vår kropp, säger Ola Björgell.
Detta beskrivs ibland som en stresskon – en bild där våra resurser gradvis krymper ju mer stressade vi blir.
– I toppen har vi tillgång till vår fulla kapacitet, säger han. Men ju längre ner vi kommer, desto mer handlar det bara om att klara stunden.
Mindfulness och stress – vad säger forskningen?
Forskning visar att mindfulness kan påverka aktiviteten i hjärnan, bland annat i områden kopplade till känsloreglering och koncentration.
– Vi ser också att stresshormoner som kortisol kan minska vid regelbunden träning, säger Ola Schenström. Detsamma gäller puls, blodtryck och andra fysiologiska markörer. Samtidigt är konsekvenserna av långvarig stress tydliga.
– Kronisk stress kan leda till allvarlig sjukdom, säger Ola Björgell. En större studie från SCAPIS, med över 4 800 deltagare, visar att långvarig stress lämnar mätbara spår i kroppen – bland annat i hårstrån, där stressnivåer kan följas över tid.
– Personer med långvarigt förhöjda kortisolnivåer löper högre risk att drabbas av sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes och förmaksflimmer, fortsätter han. Det finns också kopplingar till immunförsvaret och inflammatoriska processer.
En inbjudan till reflektion
– Så kanske kan vi avsluta med en fråga, säger Ola Schenström.
– Ja, vad händer i dig när du hör det här? fyller Ola Björgell i.
Kanske vill du stanna upp en stund och känna efter:
- Hur märks stress i ditt liv?
- Vad händer i dig när tempot ökar?
- Och vad skulle förändras om du gav dig själv mer utrymme för återhämtning?
Referenser:
Stresshormon i hårstrån kan varna för hjärtinfarkt | Hjärt-Lungfonden
Minska din stress med mindfulness – Mindfulnesscenter
Lägesrapport psykisk ohälsa 2024 – rekordmånga stressrelaterade sjukskrivningar – Försäkringskassan
