Minska din stress med mindfulness 🤎

Vad händer egentligen i kroppen när du stressar?

När hjärnan uppfattar ett hot – verkligt eller inbillat – aktiverar en liten struktur djupt i hjärnan, hypothalamus, kroppens larmsystem. Det sympatiska nervsystemet slås på och stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol strömmar ut i blodet. Pulsen stiger, musklerna spänns och kroppen ställer in sig på att kämpa eller fly.

 👉🏻 Den här reaktionen är helt normal och ibland livräddande.

När stressen aldrig tar slut

Problemet uppstår när du aldrig får varva ner. Vid långvarig stress ställer sig nervsystemet, hormonsystemet och immunförsvaret om på en konstant hög alarmnivå – och det märks: minnet försämras, blodtrycket stiger, sömnen störs och kroppen blir mer mottaglig för infektioner. Det räcker alltså inte att bara vila upp sig.

 👉🏻 Kroppen behöver aktivt lära sig att reglera stresssystemet.

Hur mindfulness hjälper kroppen att återhämta sig

Det är precis där mindfulnessträning gör skillnad. Forskning visar att regelbunden träning sänker kortisol, dämpar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet och stärker din förmåga att återhämta dig snabbare. Den ger också bättre sömn, skyddar mot utmattning och hjälper dig att fatta klokare beslut om din hälsa och hur du vill leva ditt liv.

👉🏻 Kombinationen av 10 minuters mindfulness och en halvtimmes promenad dagligen är en av de mest välstuderade metoderna för att bryta stresscykeln.

Vill du komma igång?

Ett enkelt och konkret sätt att börja är vår e-kurs Andrum, skapad av mindfulnessinstruktören Jessica Hedin. På fyra veckor lär du dig att ta små men effektiva pauser i vardagen – så kallade andrum – som hjälper dig att stiga ur autopiloten och möta stress med större närvaro och medvetenhet.

🎧 Du tränar 10 minuter om dagen med nedladdningsbara meditationer, enkla vardagsövningar och får även tillgång till månatliga live-meditationer online. Du betalar en gång och har sedan obegränsad tillgång till allt material.

 

 

Mer om stress:

 

Vårt stressystem

Människan av idag har samma stressystem som de första människorna som kom till Europa för cirka 30 000 år sedan hade. Vår akuta stressreaktion är inställd på överlevnad. För att överleva i livshotande situationer omfördelas blodet till musklerna så att vi får maximalt med syre, energi och kraft för att springa eller slåss. Puls och blodtryck går upp. Vidare ställs kroppen in på att snabbt frigöra energi som socker och fria fettsyror. Koncentrationsförmågan ökar och ställs in på överlevnad. Förmågan till medkänsla med motparten går av egen överlevnadsinstinkt ned till ett minimum.

Efter att ha klarat av det fysiska hotet, varvar kroppen ner och sinnet återhämtar sig inför nästa utmaning. Den akuta stressreaktionen är således ändamålsenlig för ett liv med fysiska hot mot vår överlevnad. I dagens samhälle är det vårt sinne och våra tankar som i hög utsträckning påverkar vår kropp. Hot eller inbillade hot har samma effekt på det fysiologiska svaret. Oftast är det inte själva händelsen som orsakar stressreaktionen utan våra tankar om den.

Det finns tre system i kroppen som reglerar vårt svar på stress och som strävar till att återställa balansen när den har blivit rubbad. Det autonoma (ej viljestyrda) nervsystemet, hormonsystemet och immunsystemet (försvar mot infektioner och cancer).

Dessa tre system påverkar varandra i ett ständigt pågående samspel. Det autonoma nervsystemet består av två delar: en som aktiveras vid akuta stressreaktioner – det sympatiska nervsystemet – och en som är inriktad på vila och återhämtning – det parasympatiska nervsystemet.

Båda systemen kontrolleras av en kommandocentral i hjärnan som kallas hypothalamus. Denna har också en central roll i styrningen av hormonsystemen genom att den påverkar hypofysen, som i sin tur påverkar binjurebarken att producera och frisläppa stresshormonet kortisol. Hypothalamus får signaler om kroppens tillstånd via blod och nerver, samt om aktuella tankar och föreställningar från hjärnbarken. Hypothalamus påverkar dessutom vårt immunsystem, bland annat genom att nivåerna av kortisol och beta-endorfin (kroppens eget morfin) ökar vid kronisk stress. Dessa båda hormoner försämrar kroppens förmåga att stå emot bakterie- och virusangrepp.

Om vi vill förebygga kronisk stress, är det av stor vikt att bevara de autonoma nerv- , hormon- och immunsystemets ursprungliga förmåga att svara på utmaningar från omgivningen. Inget av systemen är avsett för kronisk fysisk, mental eller känslomässig belastning. Vid kronisk stress ställer systemen om sig på en högre grundnivå, vilket gör att kroppen i sin helhet slits hårdare. Den ursprungliga flexibiliteten i systemen minskar. En konstant hög grundnivå i den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet leder bland annat till förtjockningar i kärlväggarnas muskulatur och bidrar till åderförkalkning. En ökning av grundnivån i den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet bidrar till uppgivenhetsstress, mag- och tarmproblem och sannolikt till utmattningssyndrom.

Det autonoma nervsystemet samt hormon- och immunsystemet påverkas av inkommande sinnesintryck, främst från synen och hörseln, men också från känsel, lukt- och smaksinnena. Vidare påverkar i hög grad vår tolkning av de inkommande sinnesintrycken i hög grad de tre systemen. Tolkningen sker dels på ett medvetet plan (sannolikt till en mindre del), dels och till övervägande del på ett omedvetet plan.

Enligt nyare stressforskning når sinnesintrycken hjärnan på två olika vägar.
Den ena når medvetandet och våra tankar och kallas “den övre banan”. När intrycken tolkats, går signaler till det limbiska systemet (den del av hjärnan som har med vårt basala känsloliv att göra) och påverkar känslor och stressystem.

Den andra vägen går via det limbiska systemet och påverkar känslor och stressystem direkt, utan att nå medvetandet. Denna senare del kallas “den nedre banan”.

Vår tolkning av sinnesintrycken är beroende av tidigare minnen och hur de färgats känslomässigt. Tolkningarna är unika för var och en. De är beroende av tidigare samlade erfarenheter, samt av genetiska variationer i förmågan att associera och tolka. Olika individers reaktioner på stress kan därför vara mycket olika.

Vi ser på tillvaron genom vad som kallas ett kognitivt filter. Det innefattar våra föreställningar, attityder och perspektiv. I det ingår också det kontinuerliga flöde av halvt medvetna tankar, kommentarer, bedömningar, utvärderingar och associationer som vårt sinne utsöndrar. Också kroppsliga minnen kan räknas dit.
Allt detta finns representerat i nervnätverk i hjärnan, som förstärks genom repetition, medan alternativa associationer försvagas. Vad vi tänker (i bred mening) och vår medvetenhet om innehållet i våra tankar, spelar stor roll för vårt stressvar och vårt agerande. Träning i mindfulness bidrar till att öka denna medvetenhet, och till att inte automatiskt reagera på stimuli som tidigare utlöst en stressreaktion.

Den ständiga stimuli som möter oss idag, ökar stresspåverkan på den omedvetna nivån. Samtidigt bidrar ett ständigt tankearbete – och kanske dessutom känslomässigt krävande arbetsuppgifter – till att den medvetna delen av stimuli som når hjärnan, ofta hålls på en hög och närmast konstant nivå.
Förebyggande åtgärder och behandling, bör inrikta sig på att minska både de stimuli som når medvetandet, och de som endast når den omedvetna nivån. Det gäller därför att vara medveten om den omedvetna nivån och de stimuli som når oss den vägen. Träning i mindfulness hjälper oss med att identifiera innehållet i det kognitiva filter som vi uppfattar världen genom. Vi blir så att säga vaccinerade mot dess effekter genom vår ökade medvetenhet. Vi lär oss att se på våra tankar som händelser i sinnet och inte som “sanningen”. Vi sugs inte lika lätt in i våra tankemönster som tidigare. Vi ställer frågor som: behövs förändring? Vi lär oss acceptera oss själva som vi är och situationen som den är fullt ut. Vår energi riktas och våra inre resurser mobiliseras och tas till vara. Med hjälp av meditation tolkas också subliminala (som ej når medvetandet) data mer positivt.

Vad framkallar stress?

Vid mitten av 1930-talet myntade den ungersk – kanadensiske läkaren Hans Selye termen stress. Med den avsåg han det generella och oprecisa svar som organismen utvecklar under påfrestningar av en mängd olika slag. Någon enhetlig definition av stress finns inte. Termen används till exempel för att beskriva den känslomässiga upplevelsen av stress som i uttrycket “jag känner mig stressad”. Men ordet stress används också som den faktor som orsakar det kroppsliga svar som Seyle beskrev. Jag kommer i fortsättningen att reservera begreppet stress för den kroppsliga fysiologiska reaktionen.

Under större delen av den tid människan existerat, har stressreaktionen haft ett överlevnadsvärde för oss och varit mycket funktionell. Vi kallar en stressreaktion som är anpassad till situationen för funktionell stress. Om människan inte haft den fysiska reaktionen för att kunna fly eller slåss skulle hon för länge sedan ha varit utrotad.

I dagens samhälle har denna akuta reaktion inte samma positiva betydelse. Idag är det i första hand inte fysiska, utan psykiska och sociala hot som framkallar stressreaktionen. Kroppen försätts många gånger i ett alarmtillstånd för situationer som aldrig inträffar. Denna form av stress kallar vi icke funktionell stress. Tidigare i människans historia var stressreaktionen en förutsättning för att överleva, idag har den blivit ett hot mot vår hälsa.

Vi kallar de faktorer som utlöser stressreaktionen för stressorer. Dessa kan delas in i fysiska, psykiska och sociala. Stressreaktionen är programmerad i vår arvsmassa och har inte i någon väsentlig grad förändrats sedan människans samlar- och jägartillvaro. Vår biologi och vår stressreaktion är på många sätt inte anpassad till de krav som det ständigt föränderliga informationssamhälle vi idag lever i ställer. Variationen är stor mellan olika människors reaktionssätt i samma situation.

Dels beror olikheten på den genetiska variationen, dels på skilda erfarenheter och olika social påverkan under uppväxt och vuxenliv. Tolkningen av vad som sker och den betydelse som individen ger tolkningen, medvetet eller omedvetet, spelar en stor roll för reaktionssättet. Med träning i medveten närvaro kan tolkningen göras mer medveten och stressreaktionen avsevärt minskas, något som vi strax skall återkomma till.

Fysiska stressorer

Bland fysiska stressorer brukar räknas höga ljudnivåer och buller. Alla människor reagerar med obehag och stress vid höga ljudnivåer. Men även lägre bullernivåer påverkar. Ljud från fläktsystem kan till exempel störa koncentration, vila och sömn. Dagligen utsätts de flesta av oss för denna typ av buller på våra arbetsplatser och ibland också i hemmet. Det har blivit allt svårare att finna tysta miljöer. Det är angeläget att orsakerna till buller avlägsnas i så hög utsträckning som möjligt.

För individen kan det i olika situationer där det omedelbart inte är möjligt att undanröja orsaken, vara till hjälp att använda sig av medveten närvaro, för att undvika det onödiga lidande som tankar och känslor lägger till den direkta sensoriska stimuleringen av hörseln. Med medveten närvaro ökar också chansen att se konstruktivt och icke reaktivt på situationen och göra något åt den.

Sociala stressorer

Till de sociala stressorerna hör graden av kontroll över- och möjlighet att påverka arbetssituationen. Höga krav och låg kontroll på arbetet, är en viktig social stressor. Om vi däremot upplever en hög grad av kontroll, känner oss delaktiga och har möjlighet att påverka vår arbetssituation, klarar vi av en ganska hög grad av belastning. Både att vara arbetslös, egen företagare eller erfara bristande arbetstillfredsställelse, bidrar till ökad stressjuklighet.

Vad vi kan påverka med medveten närvaro, är vårt förhållningssätt till det som sker. Vi kan lära oss se vad vi kan göra något åt för ögonblicket och vad vi för tillfället kan släppa, vilka våra valmöjligheter är i stunden, och vad vi kan skjuta på framtiden. Vi lär oss fokusera vår energi på det vi kan påverka. Vi svarar upp mot situationen i stället för att automatiskt reagera på den.

Omvälvande livserfarenheter, särskilt separationer, har stor betydelse för utvecklandet av stressrelaterade sjukdomar. Det kan gälla dödsfall i familjen eller i vänskapskretsen, skilsmässa, arbetslöshet, att flytta till annan ort, byte av arbetsplats eller klasskamrater. Ju fler förändringar på kort tid ju högre är risken för stressjuklighet.

Det är mitt bestämda intryck som läkare, att många människor idag inte har- eller tar sig tid att bearbeta sina omvälvande livserfarenheter, utan fortsätter att arbeta hårt och leva livet som om ingenting hänt. Utrymmet för att bearbeta det som varit har krympt, i och med att marginalerna för vila och återhämtning har minskat kraftigt. Vi behöver alla sörja och bearbeta förluster för att kunna gå vidare med bibehållen hälsa. Förluster är en del av livet som vi inte kan undvika.

En av de yngsta med utmattningssyndrom som diagnos som jag mött, var en välutbildad kvinna i tjugofemårsåldern, som under loppet av ett år haft fyra separationer i familjen. Hon har offentligt redogjort för sin situation i skrift, varför jag kan berätta om den. Förlusten av sin far, sin morbror, sin hund och sin samborelation, inträffade under en period av ett drygt år, då hon slutförde sitt examensarbete utomlands. Hon tränade två gånger per dag för att minska sin stress. Separationerna bearbetade hon inte förrän utmattningen var ett faktum och hon börjat i terapi.

Med medveten närvaro lär vi oss lyssna inåt och iaktta tankar, känslor och kroppsliga sensationer, för att med dem som utgångspunkt, se verkligheten mer som den är och vad vi behöver, för att leva i balans med den. Medveten närvaro kan även vara till hjälp i djup sorg, under förutsättning att träningen skett innan förlusten inträffar. En kvinna i medelåldern beskrev hur hon haft hjälp av mindfulnessträningen i svår sorg på följande sätt:

Under en period på bara några veckor så fick jag besked om två dödsfall, min mor och en väninnas plötsliga självmord, och dessutom ytterligare en smärtsam upplevelse i form av en avslutad relation. Dessa händelser utlöste självklart mycket sorg och saknad – och aktiverade dessutom många tidigare händelser på temat övergivenhet och ensamhetskänslor. Vissa dagar kändes det som en nästan bottenlös sorg sköljde över mig.

Men genom den medvetenhet som mindfulness träningen gett mig kunde jag genom avslappning och andningsövningar t ex, “ställa mig själv utanför” den akuta och aktiverade sorgsenheten och genom den få en nyttig distans till de förvisso jobbiga upplevelserna – händelserna som ändå hör till livet. Och att göra detta hjälper och helar! Detta gjorde att jag inte heller lika lätt som vid tidigare kriser blandade in gamla förluster som hör till min historia.

Jag är säker på att mindfulnessträningen är ett viktig och bra fungerande redskap vid all form av krishantering!

Psykiska stressorer

Vår mänskliga organism påverkas också av en mängd psykiska förhållanden. Att ständigt visa medkänsla med andra människor, är en omständighet som kan ha en stressframkallande effekt. Det var hos empatiskt aktiva individer som arbetade med människor i psykisk nöd, som begreppet utbränd först myntades. Yrken som har medkänsla som en väsentlig del av arbetsinnehållet, kan därför betraktas som riskyrken för utvecklande av stressrelaterad sjuklighet. Att arbeta i sjukvård, omsorg, skola, socialtjänst, hos polisen, i serviceyrken av olika slag. Eller att vara chef och ha ett personalansvar, ställer särskilda krav på individen och organisationen.

Empati med andra, bör balanseras med empati, med- och omsorg om den som har till uppgift att vara medkännande med andra. Ofta är det kvinnor som söker sig till dessa riskyrken, kvinnor som vanligtvis också tar det största omsorgsansvaret hemma för familj och släktingar. Många anställda i vårt land lider av empatibrist och i många organisationer leder denna brist till stress och bristande känslighet och lyhördhet för de patienter, vårdtagare och kunder de är satta att tjäna. Här finns ett stort behov av nytänkande såväl hos individen som hos många arbetsgivare. Så att denna, den kanske finaste av mänskliga egenskaper, bevaras och helst utvecklas. För det fordras nya redskap och en stöttande organisatorisk infrastruktur.

En varsam, vänlig, icke dömande hållning, är en väsentlig del av mindfulnessträningen. Att stanna upp och ta sig tid för meditations- och vardagsövningarna är en handling i självkärlek och ett sätt att visa omsorg om sig själv. I mina många möten med kvinnor och män sjuka av stress, har bristen på egen omsorg under ett flertal år, varit ett utmärkande drag i deras sjukhistoria.

Mindfulnessträning av vårdpersonal och anhöriga till svårt sjuka i hemmet, används i USA för att öka den egna omsorgen och motverka stress hos denna vårdande grupp människor. Resultaten av denna träning är goda. Med åtta veckors träning i mindfulnessbaserad stressreduktion, kunde förändringar i vad sociologen Antonovsky kallar “känsla av sammanhang” ses. Likaså kunde forskarna notera, att förändringar i hjärnans aktivitet skedde under denna, förhållandevis korta träningstid. Hur vi kan förhålla oss till- och hantera olika livssituationer, kallar vi med en engelsk term för coping. Denna förmåga kan avsevärt förbättras med träning i mindfulness.

Dåliga relationer och olösta konflikter, kan också hålla stressreaktionen på en hög, icke funktionell nivå. Kvinnor är mer känsliga för denna, så kallade relationsstress än män. Träning i mindfulness ökar förmågan att lyssna och tala medvetet närvarande och att inte automatiskt reagera, utan att mer medvetet svara på vad situationen kräver. Träningen ökar också förmågan till medkänsla med sig själv och andra, också de drag som förbättrar mänsklig kommunikation. Ständiga konflikter mellan olika roller i livet, påverkar också vårt stressvar. Vi kan samtidigt ha en familjeroll, rollen som arbetskamrat eller vän, vara engagerade i en flera ideella föreningar, både vara arbetsledare och underlydande, klassförälder och granne.

Alla dessa roller ställer olika krav, som ofta kommer i konflikt med varandra. Ju fler roller, ju fler blir dessutom kraven på tillgänglighet via telefon eller e-post. Mindfulnessträning kan hjälpa oss att balansera mellan dessa olika roller, genom ökad medvetenhet och genom att lyssna såväl inåt som utåt. Mindfulness hjälper oss också kunna göra kloka val, genom att vi är i kontakt med våra behov och resurser på ett mer medvetet sätt.

En väsentlig och mycket vanlig orsak till icke funktionell stress, är situationer där våra förväntningar konfronteras med en verklighet som ser annorlunda ut än den vi tänkt oss. Med mindfulnessträning lär vi oss att acceptera verkligheten som den är, för att den är som den är och utgå från den som den ser ut i ögonblicket, innan vi bestämmer oss för hur- och på vilket sätt vi svarar.

Kännetecknande för vårt samhälle idag, är att vi utsätts för en mängd stressorer samtidigt. Det kan gälla för mycket information och störningar, hög belastning, låg grad av kontroll, sjuka barn eller föräldrar, buller, konflikter med mera. Dessa faktorer samverkar på ett synergistiskt sätt. Det innebär att olika faktorer förstärker varandra, så att ett och ett inte blir två, utan kanske fyra eller fem. Denna synergistiska effekt, är ett utmärkande drag för dagens arbets- och fritidsliv och bidrar kraftigt till den ökande stressjukligheten. Med hjälp av mindfulnessträning lär vi oss var vår personliga stressnivå går. Vi blir mer medvetna om de olika stressorer som påverkar oss och lär oss göra kloka val i förhållande till våra förutsättningar. Vi lär oss fininställa den stimulans som möter oss, så att den svarar mot de egna förutsättningarna.

Idag lever vi i en unik tidsepok i människans historia. Aldrig har så mycket förändrats så snabbt för så många som nu och förändringarna i sig kan utgöra starka stressorer, i synnerhet om de blir för många. Denna utveckling kommer med all sannolikhet att fortsätta och snarare accelerera.

Vår hjärna är skapad för en tillvaro med en relativt hög grad av förutsägbarhet. Man kan säga att hjärnan inte tycker om osäkerhet och ständiga förändringar. Tillfälliga och stundtals ganska ordentliga utmaningar tål vi och mår vi bra av. De stimulerar till engagemang och utveckling. Ständigt pågående förändringar däremot, särskilt sådana vi inte kan kontrollera, påverkar oss i hög grad. I sådana situationer blir det viktigare än annars att skapa ordning och struktur. Det kan göras på olika sätt.

Ett sätt att möta ständiga förändringar och skapa ordning i sitt sinne, är att använda sig av medveten närvaro som förhållningssätt. Man kan säga, att genom att bli mindre beroende av en fast ordning, och mer medveten om de förändringar som sker kontinuerligt, skapas paradoxalt nog mer ordning och kontroll i livet. Vi följer livet som det är och inte som vi önskar att det såg ut. Vi lär oss vad vi kan påverka och vad vi kan lämna därhän. Vi genererar mer kontroll, genom att inte försöka ta kontroll över det vi inte kan påverka.

När vi är medvetet närvarande, är vi direkt kontakt med vår erfarenhet i nuet, bortanför statiska koncept och ingrodda föreställningar om hur vi tror, eller vill att verkligheten är beskaffad. Vi följer vad som just nu pågår i våra liv, ögonblick för ögonblick, medvetna om vad som sker i våra sinnen, vår kropp och tankevärld. En sådan flexibel inställning ökar våra möjligheter att stund, för stund, göra kloka val och hantera en ständigt föränderlig omvärld konstruktivt, och med vår energi i behåll. Mindfulness är med andra ord, ett förhållningssätt som lämpar sig särskilt väl i denna tid av ständig förändring vi lever i.

Vad är stress?

Kroppen påverkas av stress, oavsett om du upplever ett verkligt eller inbillat hot, eller om du springer ikapp en buss. Reaktioner på stress sätts också igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon, eller känner att du har för mycket att göra. Situationer som orsakar stress behöver inte alltid vara negativa. Du kan också känna dig stressad av att gå igenom en test, eller ett prov, ställa upp i en tävling, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Stress kan då ge dig extra kraft och resurser som du behöver för uppgiften.

Vi reagerar olika i olika situationer, och beroende av vem vi är och har varit med om tidigare. Det finns ändå vissa saker som många upplever som stressande. Till exempel känner många en stark press när de har för mycket att göra på arbetet eller i skolan. Även i privatlivet med vänner och familj, kan en del uppleva sociala krav som känns svåra att leva upp till. Mest stressande är krävande situationer som du har liten kontroll över, och som du känner dig ensam om att hantera. Det går även att bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Det kan hända till exempel under en längre tids arbetslöshet, även då är jämvikten mellan aktivitet och vila rubbad.

Kanske upplever du att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara dina egna krav som stressar mest. Vilka krav du ställer på dig själv, kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur du har blivit uppfostrad.

Om du värderar dig själv utifrån det du presterar, eller tror att andra gör det, kallas det för en prestationsbaserad självkänsla. Om du ofta värderar dig själv utifrån vad du presterar, är det lätt att du pressar dig själv att göra mer och mer för att känna att du duger. Då är det lätt att tappa respekt för sin egen person när det inte går att prestera lika mycket som vanligt, till exempel vid sjukdom eller en livskris.

Hur fungerar kroppen vid stress?

Aktiviteten i de inre organen styrs av nerver, som inte påverkas av viljan. Dessa nerver hör till det så kallade autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två olika delar; det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppens resurser behövs. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer. Det dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och bidrar till att bygga upp kroppen. Det är viktigt för att du ska kunna varva ner, somna och återhämta dig. För att må bra behövs en jämvikt mellan de två delarna av nervsystemet.

Stressreaktionen som kallas för “kamp-flyktreaktionen“, innebär att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly från det. Hjärnan skickar då signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, det påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen som adrenalin, noradrenalin och stresshormonet kortisol i blodet. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig.

Ett annat sätt att reagera på stress, som är mycket vanligt, kallas för att “frysa till is” eller “spela död”- reaktionen och inträffar när hjärnan uppfattar att faran är alltför stor, när det känns som om vi inte har någon chans att ta oss ur situationen. Den stressreaktionen kan skapa svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen. Känslomässigt kommer ofta trötthetskänslor, sorg och nedstämdhet.

Symtom på stress och varningssignaler

Stress påverkar kroppen och visar sig på olika sätt för olika människor. Tydliga tecken och varningssignaler kan vara en eller flera av följande tecken:

• Svårt att koppla av och varva ner
• Känner dig likgiltig, nedstämd och orolig
• Lätt att fastna i negativa tankespiraler
• Svårt att koncentrera dig
• Otålig över småsaker och känner dig lätt irriterad
• Du känner dig ångestfylld
• Stel i muskler och får ont i kroppen
• Tappat lusten för sex
• Får infektioner oftare
• Högt blodtryck och/eller hjärtklappning
• Yrsel, tryck över bröstet eller illamående
• Trött när du vaknar, även om du sovit länge och ostört flera nätter i rad
• Du väljer bort vila, återhämtning och kontakt med släkt och vänner
• Glömmer enkla saker i din vardag och har dåligt minne
• Spänningshuvudvärk, ont i magen eller hjärtklappning
• Undviker sociala kontakter och känner dig uppgiven och trött
• Svårt att somna på kvällen eller att du vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om eller kanske vaknar du flera gånger per natt
• Behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett och socker som en tröst.

Familjemedlem, vän eller arbetskamrat

Om du har någon i din omgivning som du ser är på väg att bli sjuk av stress, eller redan har blivit det – barn eller vuxen – är det viktigt att förstå att det kan vara ett allvarligt tillstånd. Kanske är det svårt för den som blir sjuk av stress att själv se varningssignalerna. Våga prata om det du ser. Ofta är det viktigt att ta sig tid att bara lyssna på hur den du vill hjälpa har det. Det är viktigt för en person som är på väg att bli sjuk, eller som redan är sjuk, att få återhämtning.

Om det går, kanske du själv kan försöka avlasta och hjälpa genom att exempelvis passa barn, laga mat, handla eller göra andra ärenden. Naturligtvis kan besök hos läkare, psykolog eller kurator vara ett gott stöd och viktig hjälp. Många vårdcentraler, psykologmottagningar samt företagshälsovård erbjuder idag mindfulnessträning i grupp eller individuellt. Genom att lära dig mer om stress och vad den kan leda till kan du också lättare förstå vad som händer, vad den som är sjuk går igenom och hur den personen kan reagera/agera i olika situationer.

Läs mer om vår introduktionsdag där du lär dig mer >>

Vad spelar då mindfulnessträning för roll i allt detta?

När Jon Kabat-Zinn startade sitt träningsprogram i mindfulness var fokus, precis som nu, på att minska onödig stress. Stress är som framgick av inledningen, en kroppslig reaktion, som uppkommer när det råder en obalans mellan de resurser vi har, och de påfrestningar vi utsätts- eller utsätter oss för. Det är en ständigt föränderlig och dynamisk process, som beror på de bedömningar individen gör, och i vilket sammanhang som bedömningarna görs. Till exempel på relationer och den aktuella miljön. Det är både vad vi utsätts för; det vill säga “hur vi har det” och “hur vi tar det”, som spelar roll. Idag står vi sällan inför livshotande situationer på det sätt människan en gång gjorde som jägare och samlare. Idag  är det oftast våra tankar om det som sker, och oron för vad som kan ske i framtiden som utlöser vår stressreaktion. Verkliga och inbillade hot ger samma svar. Den grekiske filosofen Epiktetos (50-138 e.Kr), beskrev tolkningens betydelse så här: Det är inte tingen som förskräcker människorna utan deras föreställningar om dem. Den betydelse vi lägger i situationen, spelar med andra ord mycket stor roll. Vi ser alla på tillvaron genom ett filter av våra värderingar, övertygelser, tidigare erfarenheter och mål. I vårt sinne har vi närmast ett kontinuerligt flöde av halvt medvetna kommentarer, bedömningar och utvärderingar i förhållande till vad som sker. Dessa, i hög utsträckning automatiserade svar, finns representerade i nätverk av nervceller i vår hjärna, och förstärks med repetition medan alternativa associationer försvagas.

Tre sätt att hantera stress

Med träning lär vi oss att tidigt känna igen signaler på för höga nivåer av stress. Det kan till exempel gälla ökad muskelspänning, oro i magen, minskad förmåga att fatta beslut, rastlöshet eller splittring. Det viktiga är att dessa signaler känns igen tidigt, så att stresspiralen kan brytas. För att bryta spiralen, krävs uppmärksamhet och medvetenhet. Mindfulnessträningen hjälper oss med kvaliteten i bedömningen av det vi uppmärksammar. Vi ser klarare genom att vi observerar situation och sammanhang mer i detalj. Våra bedömningar blir mer realistiska. Ett sätt vi använder oss av för att komma tillbaka till nuet och inte oroa oss för vad som eventuellt kan hända. Eller för att bli fångna i våra egna bedömningar, är att använda oss av andningsankaret; en övning som finns med i alla våra e-kurser. Förmågan att klara av stressande och andra situationer, kallar vi idag med en engelsk term för “coping”. Hela tiden ändrar vi tankar och beteenden för att klara av olika stora och små situationer. Den vanligaste formen av stresshantering är att lösa problem. Vi brukar därför kalla den formen för problemfokuserad copingförmåga. Här hjälper oss mindfulness med att se fler lösningar på problem än dem som är automatiserade. Vi lär oss också att se när vi skall agera och när vi inte bör göra det. En andra form av coping – eller att hantera tillvaron – är den känslofokuserade. Mindfulness hjälper oss att se när vi behöver distansera oss från ett problem och när vi behöver söka känslomässigt stöd. Mindfulness kan också hjälpa oss att göra en positiv omtolkning av situationen. Med mindfulness flyr vi inte från problemet utan vi möter situationen och våra känslor i den. Vi fastnar inte i en stereotyp hållning utan utgår från vad situationen kräver. En tredje form att bemästra olika situationer är den meningsbaserade copingen som beskrivits av Susan Folkman, en av världens ledande forskare inom området att på olika sätt hantera tillvaron. Tillsammans med några medarbetare, studerade hon hur anhöriga till AIDS sjuka män och föräldrar till cancersjuka barn, klarade av sin svåra livssituation. Hon fann att små saker gav mening i stunden. Som att till exempel bara sitta tillsammans i solen på balkongen, tala om ett gemensamt minne eller se den svårt sjuke kunna njuta av några tuggor av sin favoriträtt, gav kraft till att gå vidare en dag i sänder.

Våra värderingar, övertygelser och mål är grunderna för vårt sätt att välja och söka mening i livet.

Mindfulness möjliggör meningsfokuserad coping:
• Mindfulness klargör vad som verkligen betyder något
• Mindfulness fyller ordinära händelser med positiv mening
• Mindfulness kan underlätta att ompröva mål
• Mindfulness bidrar till reflektion och utveckling av personliga styrkor

Susan Folkmans forskning, har visat att meningsfokuserad coping förmedlar positiva känslor, ger energi och ökar den problem- och känslofokuserade förmågan. Genom att positivt bidra till alla dessa tre strategier för coping, hjälper oss mindfulnessträning att bemästra livets skiftningar och problem. Träningen att bli mer och mer mindful och öka copingförmågan, kräver träning och åter träning. Såväl meditationsträning som informell träning i alla vardagssituationer. Du kan träna på allt.

Minska din stress, e-kurs Mindfulness vid stress

För dig som är intresserad av att lära dig mer om dig själv och ditt sätt att agera/reagera/hantera olika situationer, har vi utvecklat några e-kurser. Vi håller även i introduktionsdagar i mindfulness och längre utbildningar. Läs om våra utbildningar och kurser här >>

Men ett exempel och en bra start, är vår e-kurs Mindfulness vid stress, där du tränar mindfulness 10 min/dag.

Det uppstår ofta situationer som gör oss stressade: Du kan ha fastnat i en bilkö, mobilnätet kanske är dåligt, datorn hakar upp sig, ”att göra listan” fylls på, eller du kanske känner dig ledsen och nedstämd över något som har hänt. Det är vår verkliga, direkta erfarenhet av det som sker, och vi kan inte göra mycket åt det. Men ofta orsakar vi oss själva extra, onödig stress, genom att reagera på det som hänt, med olika tankar, känslor och bedömningar.

Med träning i mindfulness lär du dig att se på dina tankar och förstå vilka känslor de drar igång i dig. Träningen ger dig möjlighet att ta mer medvetna och kanske mer kloka beslut. Du bestämmer själv vad du skall ”gå igång” på. Genom träningen lär du dig också att fokusera och kunna hantera vardagens alla distraktioner bättre. Du blir mer kreativ och konstruktiv i ditt dagliga liv.

Det är inte stress och tidspress som är problemet i vårt samhälle idag, utan bristen på återhämtning. Med våra internetbaserade program, kan du återhämta dig 2×10 min/dag och dessutom medvetet träna din hjärna.

Hur går träningen till?

Mindfulness kan du träna på egen hand, genom de självinstruerande program som vi har utvecklat. Mindfulness vid Stress är ett program som innehåller 8 steg (veckor). Träningen sker 1 gång per dag, 10 minuter varje gång. Du kan genomföra träningen i din mobiltelefon, på läsplatta eller i din dator.

Träningsprogrammet innehåller:

• Stress- och Mindfulnesstest som du kan välja att genomföra innan och efter programmet.
• Mindfulnessövningar: Andrum, Kroppsscanning, Andningsankare, Medvetna rörelser, Sittande meditation.
• Vardagsövningar som hjälper dig att träna på ett förändrat förhållningssätt till hur du utför saker i din vardag. Dessa är bra för att omsätta det du lär dig i meditationerna till olika situationer i vardagen, de hjälper dig att se och att kunna fatta mer medvetna beslut.
• Dokumentation för fördjupning där du kan läsa mer om vikten av att vara medvetet närvarande.
• Live-meditation: Du blir exklusivt inbjuden till våra populära live-meditationer (online) en gång per månad med mig Ola Schenström.