Hur hjälper mindfulness?

Mindfulness är ett förhållningssätt till vad som pågår i livet här och nu. Med vänlig medvetenhet blir vi uppmärksamma på vad som pågår i oss (i tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser) och runt omkring oss (via våra fem sinnen). Vi blir också mer medvetna om hur vår hjärna fungerar. Vi lägger till exempel märke till att vår uppmärksamhet far framåt och tillbaka i tiden i hög grad – på gott och ont.

Det är förstås bra att kunna resa tillbaka i tiden och till exempel lära sig av sina misstag så att de inte upprepas. En negativ del är att vi kan fastna i tankar om det förflutna, älta något vi gjort på ett annat sätt eller att någon annan borde behandlat oss annorlunda.

Vi behöver naturligtvis resa framåt i tiden, planera både på kort och lång sikt. Samtidigt stressas och oroas många av att det kanske inte blir som vi planerat. Ju mer späckade våra dagsprogram är desto större är risken att det inte blir som vi planerat.

Med hjälp av träning i mindfulness kan vi reglera var vi vill ha vår uppmärksamhet någonstans – här och nu, framåt eller bakåt i tiden.

Ta vara på det goda

Vi lär oss med mindfulness att vara fullt medvetna, närvarande och ta till vara på det som är gott i livet, glädjas och få kraft av det bland annat för att kunna ha energi till att hantera det som är jobbigt och svårt, något som vi alla möter på vår resa genom livet.

Möta och hantera det som är jobbigt

Minst lika viktigt är att möta det som är svårt och jobbigt. Vi lär oss med mindfulness hantera att fysiskt och psykiskt obehag av olika grad utan att lägga till ”onödigt” lidande – det som våra tankar lägger till om hur det eventuellt kan bli senare.

Mindfulness är inget nytt

Mindfulness är inget nytt. Alla är vi mindfulla eller medvetet närvarande då och då. Som med allt annat som vi övar på blir vi bra på det vi tränar. Så är vår hjärna och vårt sinne skapt.

Inre och yttre distraktioner tar oss bort från nuet

Det är med all sannolikhet svårare idag än tidigare att vara medvetet närvarande i nuet på grund av det höga tempo som många lever med, ny teknik med ständig uppkoppling och en stor mängd såväl inre distraktioner (t.ex. tankar på att kolla meddelanden, likes mm i mobilen) som yttre distraktioner (som pling från mobilen, andra som talar högt, ljud från olika håll med mera).

Distraktionerna tar oss bort från nuet. Hjärnan blir som sagt bra på det vi tränar. Om vi i vår vardag ofta hoppar från den ena distraktionen till den andra blir vi bra på att bli lättdistraherade och dåliga på att fokusera..

FOKUS och koncentration är en viktig del

En viktig del i mindfulness är träningen i att fokusera. Vår koncentrationsförmåga ökar och vi lär oss styra och behålla vår uppmärksamhet i högre utsträckning än tidigare på det vi vill. Vi lär oss att bli mindre störda av distraktioner.

Fokus är en förutsättning för lärande. Fokus aktiverar kopplingarna mellan våra nervceller (synapserna) som blir till nätverk av nervförbindelser med upprepad träning. På magnetröntgen kan forskarna se en förtätning av grå celler i de områden som representerar uppmärksamhet och fokus i hjärnan.

Där vi haft vårt fokus under livet blir också det filter eller prisma som vi ser på livet genom. Vi ser vad vi är tränade i och förberedda på att se genom vår uppfostran, utbildning, yrkes- och andra tidigare erfarenheter i livet. Att själv medvetet kunna styra sin uppmärksamhet är därför en viktig egenskap för att leva ett medvetet och i bästa fall ett gott liv.

Träning i fokus bidrar till lugn och ro och minskad stress och ångest. När vi är lugna till kropp och sinne ökar vår förmåga att se verkligheten klart. Vår urskiljningsförmåga ökar, vi ser fler detaljer. Vi ser också lättare de val vi har, vi mår och fungerar bättre såväl hemma som på arbetet och i andra sammanhang. Vi lyssnar bättre på dem omkring oss och inte minst blir vi mer medvetna om vad som pågår i oss själva och lär oss hantera det konstruktivt i det sammanhang vi är.

MEDVETENHET om vad som pågår är en annan viktig del

Vår uppmärksamhet reser automatiskt fram och tillbaka i tiden i hög utsträckning, enligt forskar upp till 40-50% av vår vakna tid. Vår hjärna är skapt så – på gott och ont – som beskrevs inledningsvis ovan.

Med hjälp av träningen i mindfulness blir vi mer medvetna om var vi har vår uppmärksamhet. Är den i det som varit, eller är den i framtiden eller är den här och nu? Och vill jag ha den där den är? När uppmärksamheten är här och nu, är jag då närvarande fullt ut, eller bara delvis? Vilken kvalitet har jag i min närvaro när jag talar med någon hemma eller på arbetet Lyssnar jag med full uppmärksamhet eller tänker jag på vad jag själv skall säga och lyssnar inte längre?

Med hjälp av medvetenhet kan vi i högre utsträckning välja var vi vill ha vår uppmärksamhet. När vi är här och nu – har vi då vår uppmärksamhet utåt via våra fem sinnen (syn, hörsel, smak, lukt och beröring) eller har vi den inåt på vad som pågår i våra tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser?

Våra tankar, känslor och kroppsliga uttryck påverkar varandra i ett ständigt samspel.

Vi lär oss under träningen i mindfulness att bli medvetna om våra tankar, se deras innehåll och att släppa dem vidare om de inte hjälper oss. Vi har våra tankar, de kommer och går, men vi är dem inte. Våra tankar är ett sätt att tänka men inte det enda. Vi fastnar inte lika lätt i våra tankar utan kan se fler möjligheter. Vår flexibilitet och kreativitet ökar. Vi ser till exempel hur våra stresstankar bidrar till vår stressreaktion. Medvetenheten om det bidrar till att stressreaktionen minskar.

Vi blir också mer medvetna om våra känslor. Vi har våra känslor men vi är dem inte. De kommer och går. Vi lär oss sätta ord på känslor och reglera dem. Vi lär oss genom träningen att lyssna inåt på dem, tolka deras budskap och om vi skall handla på dem eller inte. Vår förmåga att hantera känslor ökar vilket ofta bidrar till bättre relationer.

Våra tankar och känslor påverkar vår kropp och ger sig till känna som kroppsliga förnimmelser. Dessa är mer direkta och kommer tidigare än när vi blir medvetna om tankar och känslor. Kroppslig medvetenhet har därför en särskild roll i mindfulnessträningen och tränas i de flesta övningar.

MEDKÄNSLA är en tredje viktig del

I minfulnessträning är vänlighet och medkänsla med sig själv och andra inbyggd i det icke dömande förhållningssättet. Mindfulness är inget hårt och mekaniskt utan ett varmt, mjukt och kärleksfullt förhållningssätt till sig själv, de erfarenheter vi möter och till andra.

Den svåraste delen brukar vara det vänliga medkännande förhållningssättet till sig själv. De flesta har lättare att visa medkänsla med någon annan än med sig själv när livet inte blir som vi tänkt oss. Vår inre kritiker är stark men brukar mjukna upp och försvagas under träningens gång. Mindfulness är i hög grad att visa omsorg som sig själv. Att ta väl hand om sig själv och hitta balansen mellan egna och andras behov är en förutsättning för att långsiktigt och hållbart orka med att visa medkänsla och omsorg om andra.

Mindfulness är i det sammanhanget också en träning i att sätta gränser och att säga nej när egna behov behöver prioriteras framför andras.

Positiva förändringar i hjärnan

De förmågor som vi tränar i mindfulness har sina motsvarigheter i olika områden i hjärnan så att vi kan se en ökad täthet av grå celler där. Det gäller områden som har med uppmärksamhet, känslomässig reglering och kroppsmedvetenhet att göra.

Mindfulness allmänt användbart

De mänskliga förmågor vi tränar med mindfulness kan vi ha nytta av på en mängd livsområden; hälsa, sjukdom, vård, omsorg, skola, arbetsliv, lärande, idrott, ledarskap med fler områden. Se andra avsnitt på hemsidan och inte minst under sidan med forskning. Prova får du se!

Att läsa sig till mindfulness går inte. Det är först när vi tränar medvetet och helst regelbundet som vi kan förstå vad mindfulness är och kan bidra med. Prova får du se!

Mini Cart 0

Your cart is empty.