Att må bra är en förmåga som kan tränas

Richard DavidsonPå konferensen ”Empathy and Compassion in Society” i Oslo i helgen som var lyssnade jag på professor Richard Davidson, USA,  ledande internationell hjärnforskare, tala över ämnet ”Wellbeing is a skill”.

Davidson tog upp fem vetenskapliga faktorer som stöder påståendet att välbefinnande kan tränas!

  1. Neuroplasticitet – hjärnan ändras, formas, hela tiden genom träning – medveten och framför allt omedveten. Genom träning i mindfulness och medkänsla formas hjärnan så att vi ökar vårt välbefinnande.
  2. Epigenetik – om de gener vi har aktiveras eller inte beror på miljön de verkar i. Mindfulnessträning gör t.ex. att inflammationsgener påverkas så att inflammation i kroppen minskar.
  3. Mind-body – kropp – sinne/hjärna – påverkar ömsesidigt varandra. Och vårt välmående. Vad vi tänker påverkar fysiologiska processer. tankar kan stressa oss rent fysiologiskt, likväl som våra bakterier i tarmen påverkar hjärnan.
  4. Vetenskapen kring att skapa och behålla vanor utvecklas– hur vi genom övningar påverkar goda vanor. Korta övningar många gånger per dag förefaller vara ett bra sätt att etablera och upprätthålla nya vanor. Koppla gärna den nya vanan till annan vanemässig aktivitet som att borsta tänderna, äta frukost, lunch eller middag eller till rutiner på arbetet. Göra den nya vanan i 30 dar= Nyckel till att nya vanor etableras.
  5. Vår inneboende godhet. Det är den mest kontroversiella delen. Om barn och vi vuxna har ett val väljer vi det mest prosociala goda alternativet enligt forskning. Vi har en förmåga att utveckla språk, bli godhjärtade, men förmågorna behöver tränas. Barn som växer upp ”vilt” lär sig inte tala.

95 % av barn vid 6 månaders ålder väljer den medkännande, hjälpsamma figuren i en liten video. Denna benägenhet att föredra den hjälpsamma finns även hos andra däggdjur.

Välmående är en förmåga som består av flera komponenter:

  • Resiliens – förmågan att snabbt återhämta sig från motgång – i stället för att sitta fast i tankarna. Utvecklas med mindfulnessträning.
  • Uppmärksamhet/medvetenhet. Ett vandrande sinne är ett olyckligt sinne. Fokus skapar lugn och välbefinnande. Distraktioner är toxiska för sinnet. Multitasking finns inte. Men att hoppa från det ena till det andra (kallas felaktigt för ”mulitasking”) och det minskar välmående och produktivitet.
  • Positiv livssyn (positive outlook). Önskan att alla skall ha det bra, vara lyckliga, fria från lidande, leva med lätthet = att se alla på det sättet bidrar till välmående.
  • Generositet – stöder nervkretsar i hjärnan som stödjer välmående.

Sedan finns det också en mängd positiva effekter på skyddet mot infektioner och cancer(immunförsvar stärks), gener, stress, mentala förmågor, sömn, åldrande, högt blodtryck, goda hälsoval mm.

Två vägar till att lära dig mer:

  1. Delta i vår Steg 1 utbildning i Mindfulness för personlig utveckling, minskad stress och ökat välbefinnande (även om du inte vill verka som instruktör initialt).
  2. Delta på en introduktionsdag i mindfulness

Mer information om såväl introduktionsdagarna och steg 1 utbildningen hittar du här!

Kom och låt dig inspireras och utvecklas tillsammans med oss.

Du är varmt välkommen!

ola_ny

Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.

Lämna en kommentar

Mini Cart 0

Your cart is empty.